De som föddes under 40-talets stora babyboom är nu 65 år eller äldre. De har helt andra alkoholvanor än tidigare generationer. Många har en hög konsumtion som kan vara direkt riskabel.
Redan i dag har behovet av sjukhusvård för äldre på grund av alkoholrelaterade sjukdomar ökat. Kvinnor över 65 är den enda grupp i samhället där dödligheten av alkoholrelaterade orsaker ökar.
Salme Ahlström, professor på The National Institute for Health and Welfare i Finland, har arbetat med EU-projektet Vintage som syftat till att hitta de bästa metoderna för att förebygga alkoholskador hos äldre.
Hon anser att vi behöver mer data om äldre, deras alkoholkonsumtion och konsekvenser av den. Salme Ahlström anser att det är viktigt att upptäcka problemen i tid.
– Förebyggande insatser och åtgärder för att upptäcka problem borde sättas in för de som är medelålders så att de inte tar sina vanor med sig in i ålderdomen, säger hon.
Högre priser på alkohol är sannolikt det som minskar konsumtion och beroende mest, även för äldre, enligt Salme Ahlström, men för att hitta problem hos enskilda individer är det mest effektivt att primärvården frågar sina patienter.
Hon har en teori om varför vi vet så lite om äldre och alkohol.
– De unga är ju så mycket intressantare, säger Salme Ahlström med glimten i ögat. Det är ju också en ganska ny företeelse att äldre människor dricker så mycket som de gör nu, särskilt kvinnor. Min mormor som var född 1909 drack på sin höjd ett glas sherry några gånger om året. När jag och mina väninnor träffas så äter vi sallad och dricker vin.
Hon jämför med tobak.
– När den kom var det männen som rökte och fruarna tittade beundrande på. Likadant var det med alkohol. Det var männens revir. I dag beställer även unga flickor en halvliter öl när de är på krogen.
Salme Ahlström är övertygad om att industrin spelat en stor roll för de ändrade attityderna genom sin riktade marknadsföring till kvinnor.
– När jag började arbetet med Vintage tänkte jag att vi måste hitta ett sätt att nå de äldre, men efter att ha hållit på med detta ett tag inser jag att det viktigaste är att nå gruppen 55–65. Om de fortsätter att dricka lika mycket som de gör i dag om tio år får de problem. Redan nu borde vi satsa på dem, säger hon. Alla åldrar har sin problematik. Det är därför viktigt att vi gör riktade insatser för varje åldersgrupp. För ungdomar är den största risken berusningsdrickande, småbarnsföräldrar har barn att ta hänsyn till och de medelålders har ytterligare en annan problematik.
Vårdpersonal har en central roll, men Vintageprojektet har inte berört dem.
– Hur vi ska nå vårdpersonal har vi inte talat om. Det ingår inte i projektet utan måste göras nationellt. Jag har själv föreläst om hur vårdpersonal ska ta upp frågan med patienterna. Oftast vill ingen se. Det är hemtjänsten som får ta hand om problemen.
Hennes slutsats är att vården måste tänka om.
– I dag vill inte vårdpersonal tro att gamla farmor har alkoholproblem, därför upptäcker de inte att hon dricker, säger Salme Ahlström.
Fredrik Spak, lektor vid socialmedicinska enheten på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, forskar på äldre över 80.
Hans hypotes är att risken för fall och depression ökar med ökad alkoholkonsumtion hos äldre. Ännu är dock inte studien färdig.
– Våra avtagande kroppsfunktioner borde ha viss inverkan. Leverkapaciteten, till exempel, blir väsentligt nedsatt efter 80. Till det kommer alla mediciner som de äldre har. Konkurrensen i levern med alkohol medför i vissa fall att koncentrationen av läkemedlet blir högre och i andra fall att koncentrationen av alkohol blir högre, säger Fredrik Spak.
Även han hävdar att äldre och alkohol är ett dåligt utforskat område.
– Det är ett stort problem att vi saknar kunskap. Jag skulle vilja veta mer om hur alkoholen bryts ner hos äldre.
Han tycker ändå att medvetenheten i vården blivit något bättre de senaste åren.
– Vårdpersonal har förstått att pensionärer dricker mer än tidigare. Men jag tror att de flesta tänker på de yngre pensionärerna mellan 65 och 75, säger han.
Kvinnoorganisationernas Samarbetsråd i Alkohol- och Narkotikafrågor, KSAN, har i flera år engagerat sig för att uppmärksamma konsekvenser av äldre kvinnors drickande.
Redan 2002 började KSAN försöka få politiker och tjänstemän att intressera sig för frågan efter att Barbro Westerholm, dåvarande ordförande i Sveriges Pensionärsförbund, hade larmat om situationen för kvinnor över 55.
– Vi började göra en kunskapssamling om äldres konsumtion och kunde konstatera att det inte är så mycket man vet. Sedan 2010 har vi drivit ett projekt som syftar till att sprida kunskap och väcka debatt i frågan, säger Leena Haraké, kanslichef på KSAN, som ofta anlitas för att prata om ”Farmor på fyllan”, inte minst av IOGT-NTO.
Förutom att samla in kunskap och sprida den vidare försöker KSAN påverka genom olika typer av aktioner.
– Vi har skrivit till Systembolaget och försökt få dem att ta bort bag-in-box ur sortimentet. Vi anmälde Astrid Lindgrens barnsjukhus som hade ett fotbollsspel med alkoholreklam i väntrummet och vi uppmanar till bojkott av Hello Kittyleksaker eftersom de tillåter att deras namn används på öl, vin och cigaretter, säger Leena Haraké.
Hon anser att kvinnors konsumtion underblåses av industrin som gör allt för att få dem att dricka mer.
– Man behöver inte bära hem skramlande flaskor om man tycker det är tungt eller pinsamt. Med Bag-in-box-vin behöver man inte heller dra sig för att ta ett glas. Det överblivna vinet blir ju inte förstört på samma sätt som i en öppnad flaska. Och storförpackningar har alltid tilltalat husmödrar som tänker ekonomiskt.
Även i marknadsföring och förpackningar tar industrin sikte på kvinnor.
– Jag har heller aldrig sett en man som handlar från de där hyllorna med rosa förpackningar som finns på Systembolaget. Industrin behöver nya konsumenter och de satsar på kvinnor, inte minst i reklamen.
För att komma åt problemet försöker KSAN få unga kvinnor att själva reagera.
– Vi har tagit fram ett studiecirkelmaterial, Rosa monstret, för att göra flickor uppmärksamma på, och kritiska till, reklam som riktas direkt till dem. Rosa monstret har blivit uppmärksammat i Europa och fått specialomnämnade av Pompidougruppen, säger Leena Haraké.
Vad har vården för skyldigheter?
Flera av de intervjuade kritiserar vården för att inte upptäcka problemen, men vad förväntas vården egentligen göra?
Ylva Nork är ansvarig för STAD:s, Stockholm förebygger Alkohol- och Drogproblem, utbildning ”Riskbruk av alkohol”. Utbildningen vänder sig till primärvården och ska ge en grund för ett mer aktivt arbetssätt för att upptäcka och förebygga riskfylld alkoholkonsumtion.
– Det finns inga särskilda riktlinjer för äldre. Däremot förväntas primärvården fråga alla patienter om levnadsvanor, oavsett ålder. Det görs inte så ofta som det borde. Den som fyller 75 erbjuds ett speciellt hälsosamtal och även där ska frågan tas upp, men det är inte alla som tackar ja till samtalet, säger hon.
Även om inget säger att äldre ska behandlas annorlunda än andra så hamnar de oftare än andra i situationer där frågan borde komma upp.
– Vid läkemedelsgenomgångar och vid föreskrivning av nya mediciner så ska frågan komma upp, säger Ylva Nork.