– Det börjar bli ont om oreglerade cannabinoider för näthandlarna att sälja på den svenska marknaden. Bara fram till augusti i år narkotikaklassades fler än 20 substanser, och spice har till exempel minskat, berättar Linda Nilsson vid ett välbesökt seminarium på konferensen Förebygg nu i Göteborg, som samlar 650 deltagare från organisationer, kommuner och myndigheter med intresse för drogförebyggande arbete.
Linda Nilsson deklarerar att hon egentligen värjer sig mot uttrycket ”nätdroger”.
– Det är lite missvisande eftersom användare i regel inte köpt drogen på nätet, utan introducerats av en kompis eller på en fest. Precis som när det gäller andra droger. Men nätdroger har blivit så vedertaget att det är svårt att ändra på.
Hon framhåller dock att droger på nätet marknadsförs på ett mycket försåtligt sätt. Den ofta kliniska utformningen i kombination med detaljerade innehållsbeskrivningar ger en illusion av att produkterna är ofarliga.
– De beskrivs som kontrollerade och trovärdiga, men kontroller har visat att bara 50 procent av det som säljs verkligen innehåller det som påstås. Man vet inte vad man får vid köp på gatan heller, men här framhålls det som säkert, säger hon.
Varorna marknadsförs som ämnade för forskningskemi, ”ej för mänsklig konsumtion”, inte sällan går de under benämningar som rökelse, badsalt eller växtnäring. Ofta finns en åldersgräns för inköp och diskret leverans utlovas.
– Samtidigt ser vi hur produkterna, när de klassats som narkotika, och näthandlaren har några månader på sig innan klassningen vinner laga kraft, helt cyniskt reas ut. Det är ruskigt otäckt. Vi vet att när det gäller till exempel fentanyler krävs en otroligt liten mängd för att överdosera.
Trots att Linda Nilsson inledningsvis säger att substansintagen generellt minskar och helheten ”ser hyfsad ut”, så går trenden åt fel håll. EU-barometern, där unga människor får frågan om de provat nätdroger, svarade 5 procent ja 2011. 2014 svarade 8 procent ja. I Sverige svarade 7 procent att de provat nätdroger 2014.
– Det finns en tro att tillgängligheten och användandet av de här drogerna ökat väldigt mycket, men det stämmer inte. Det finns en liten grupp som har använt nätdroger utan att ha använt narkotika tidigare. Men undersökningar visar att majoriteten av dem som använt nätdroger också har använt cannabis och övrig narkotika oftare än genomsnittet, att de oftare är storkonsumenter av alkohol och att de är dagligrökare i större utsträckning än genomsnittet.
Att Linda Nilsson ändå bedömer dagsläget som hyfsat beror på flera saker.
– Vi har fått väldig fart på narkotikaklassningen av nya substanser. Min bedömning är att vi snart är i fatt och att de nya substanser som säljs inte ger den effekt som köparna efterfrågar.
Hon menar också att mediebevakningen, framförallt hösten 2014, har haft stor inverkan.
– Vi har mycket att tacka media för. Förra hösten avlöste nyheterna om spice, överdoser och dödsfall, varandra.
Riskerna uppmärksammades även på nätforumet Flashback, en sajt som Linda Nilsson noga följer. Hon visar en tidigare diskussionstråd från forumet där deltagarna tipsar om en ny substans och spekulerar friskt kring användning och dosering. Sedan visar hon en senare där personer varnar för användande av olika substanser och för att följa försäljarråd om att själv ”testa sig fram”.
När det gäller åtgärder tror Linda Nilsson på en ändring i lagstiftningen, en så kallad familjeklassning, som skulle göra det möjligt att narkotikaklassa grupper av olika substanser samtidigt och därmed påskynda processen. En utredning är tillsatt och den ska vara klar i november 2016.
Hon efterlyser också mer fokus på det förebyggande arbetet och på behandling.
– En attitydundersökning bland gymnasieelever som gjordes 2012 visade att endast 42 procent av eleverna hade haft någon vuxen i sin närhet som pratat med dem om oklassade droger. Det är en alldeles för låg siffra!
– Och hur jobbar man med de här drogerna på behandlingssidan? Där finns många frågor som behöver besvaras.