När Magnus Hedman var fyra år skildes hans föräldrar. Han växte upp med sin mamma som hade problem med alkohol. Pappa träffade han på helgerna.
Under en föreläsning för deltagarna i IOGT-NTO:s kongress berättar han att han om campingsemstrarna med mammas släkt. Spritflaskan, som han försökte gömma, åkte ändå fram till slut och de vuxna drack ofta för mycket.
Magnus Hedmans strategi blev att vara duktig.
– Jag stänkte att ”Jag inte ska inte ställa till med problem, utan i stället hjälpa mamma.” Jag blev tidigt medberoende. Mitt liv präglades av ansträngningar för att inte göra mamma och pappa besvikna.
Bekräftelse sökte han utanför familjen.
– Jag var en sådan som skulle synas och höras. Och i idrotten fick jag massor med bekräftelse. Det gav självförtroende. Det var något jag var bra på.
”Att prestera bra trodde jag gjorde mig till en bättre människa. Det är många som tror det.”
Men självkänslan fattades.
– Jag var duktig, gjorde allsvensk debut som 17-åring. Jag spelade i VM-laget 1994 och fick brons. Jag har spelat VM, EM och Europacupfinal och år 2000 fick jag guldbollen. Att prestera bra trodde jag gjorde mig till en bättre människa. Det är många som tror det.
Nu försöker han övertyga sina egna barn att de duger som de är.
– Det är viktigt att säga till sina barn att man älskar dem och att de är fina, utan att det hänger ihop med prestation och att de är duktiga.
Fotbollskarriären tog slut ganska plötsligt.
– Jag och min före detta fru, Magdalena, skulle skiljas. Vi bodde i Skottland, men hon skulle flytta till Sverige med barnen. Jag ville inte bo så långt ifrån dem, så jag slutade med fotbollen och blev fotbollskommentator på TV4. Det uppstod ett tomrum i mitt liv som jag fyllde med droger.
Använde du droger medan du spelade fotboll på elitnivå också?
– Nej, nej. Jag tog inte ens en treo när jag spelade fotboll. Men när jag slutade med fotboll slutade jag med en sorts beroende, vilket jag inte förstod då. Och så testade jag amfetamin och blev beroende första gången. Jag höll upp några år på egen hand, men det blev ”på vita knogar”. Det gick ju inte, så klart. Det går inte på egen hand. Den 19 november 2017 blev mitt nykterhetsdatum.
Hur klarade du det den gången?
– Det var för att jag bad om hjälp. Och det är det jag säger till alla. Om jag har kommit så långt i mitt beroende så går det inte på egen hand, utan jag måste ha hjälp.
”För att orka med flytten hade jag tagit lite kokain. Jag stod ute på balkongen, på åttonde våningen, och kände ett sug att hoppa ner.”
Vändpunkten för Magnus Hedman kom när han skulle flytta.
– Det var den 18 november 2017. För att orka med flytten hade jag tagit lite kokain. Jag stod ute på balkongen, på åttonde våningen, och kände ett sug att hoppa ner. En del av mig ville gå in, men jag kunde inte. Då sökte jag hjälp.
Magnus Hedman fick hjälp på ett behandlingshem som använder tolvstegsprogrammet.
– Men jag vill inte pracka på någon något. Det finns många behandlingar som passar olika personer. Det viktiga är att man söker hjälp någonstans.
Varför ställer du upp och föreläser på IOGT-NTO:s kongress?
– IOGT-NTO gör ett fantastiskt arbete och nykterhetsrörelsen är viktig. Kan jag bidra med någonting som kan så ett frö hos någon eller hjälpa anhöriga så delar jag mer än gärna med mig av min erfarenhet.
Hur var det att prata så här, på Zoom, utan publik?
– Det är lugnt. Jag har ju jobbat rätt mycket på tv, och så har jag faktiskt varit här en gång tidigare och föreläst i studion på plan 6, så jag har gjort en del föreläsningar digitalt och är van att titta in i den där lilla kameralinsen. Det är ju inte samma sak som att som att prata för folk, men man kommer in i det när man väl är inne i storyn. Så för mig är det okej, faktiskt.
”Tittar man på Sveriges lottning så har vi faktiskt chans att gå hela vägen till final.”
Hur tror du att det går för Sverige i EM då?
– Tittar man på Sveriges lottning så har vi faktiskt chans att gå hela vägen till final. England, Tyskland och Ukraina är inte omöjliga och vinner vi över dem så får vi möta Danmark eller Tjeckien, vilket inte heller är omöjligt. Det är inte så att vi ska ställas mot Belgien eller något annat av de absoluta topplagen.
Skulle du vilja vara med?
– Nä, vet du vad! Det känns som det nya livet som jag lever idag är alldeles för bra för att ta mig tillbaka att bli tävlingsmänniska igen, med den bekräftelse som det innebär. Jag får vara försiktig med sådana saker. Jag trivs bra att vara vid sidan av ibland.