IOGT-NTO:s kamratstöd KAK (som omfattar Köping, Arboga och Kungsör) fortsätter med fysiska träffar varje måndag kväll. Men sedan två veckor tillbaka kompletteras de med digitala möten via IOGT-NTO:s mötesverktyg Lifesize för de som inte har möjlighet att vara på plats.
– Vi har ju några hos oss som tillhör riskgruppen, som har lungsjukdomen kol och annat, och som inte vågar träffas nu. I måndags kväll var vi några stycken som träffades på plats här i Arboga, och så var det sju stycken från lite olika håll i landet som var uppkopplade, säger Pasi Hytönen, vice ordförande i föreningen.
– Vi började klockan 18 och körde 45 minuter, vi hade en delningsrunda då alla fick berätta hur de mår, och sedan pratade vi lite allmänt. Vi som var i lokalen fortsatte sedan att prata ett tag till.
”Det är inte bra för oss att rucka på rutinerna. Just nu är det många ställen som är stängda på grund av smittrisken.”
Pasi Hytönen
Att ha fasta rutiner att hålla sig till är viktigt för de som besöker kamratstöden menar Pasi Hytönen.
– Det är inte bra för oss att rucka på rutinerna. Just nu är det många ställen som jag brukar gå till som är stängda på grund av smittrisken, till exempel öppen kyrka dit jag brukar gå och äta frukost, säger han och fortsätter:
– Det är tur att gymmet och badhuset fortfarande är öppet. I morse var jag helt ensam på relaxavdelningen, så då var det i alla fall lätt att hålla socialt avstånd.
När Accent får tag i Pasi Hytönen ska han iväg på kvällsbesök hos IOGT-NTO:s kamratstöd i Katrineholm.
– Vi ska diskutera hur vi ska göra framöver, och se till att de också kan koppla upp sig till digitala träffar. Ett annat stort problem nu är ekonomin. Alla som brukar hyra vår lokal har avbokat så huset står tomt och vi förlorar intäkter, och så förlorar vi inkomster som vi brukar få för att sköta garderoben när det är arrangemang på Forum i Köping, säger han.
Även IOGT-NTO:s Kamratstöd i Linköping har valt att ha sin verksamhet igång, både genom att hålla lokalen öppen och att börja med digitala träffar.
– Vi är ändå en rätt liten grupp, på fem-tio personer under en dag. Jag tror att det är bra att det finns någon öppen verksamhet dit man kan komma och få lite stöd, och för att träffa någon annan, säger Mattias Eriksson, ansvarig för IOGT-NTO:s kamratstöd i Linköping.
”Vi är måna om varandra och bär alla på en bakgrund där vi inte mått så bra.”
Mattias Eriksson
De tänker dock extra på att hålla avstånd och på hygienen. Varje morgon torkas alla ytor av ordentligt och det finns rikligt med handsprit och tvål i lokalen.
– Vi är måna om varandra och bär alla på en bakgrund där vi inte mått så bra. Är man sjuk ska man stanna hemma såklart. Då finns vi på telefon istället, säger han.
Att coronautbrottet riskerar att få folk att dricka mer än vanligt, och att många med ett tidigare alkoholproblem riskerar återfall, är Mattias Eriksson övertygad om.
– I och med att man blir isolerad blir man också uttråkad och kanske nedstämd. I sådana stunder tar man ofta dåliga beslut. Här kan vi pusha varandra till något positivt istället, säger han.
I IOGT-NTO finns cirka 35 kamratstöd utspridda i landet. Det drivs av människor som tagit sig ur ett beroende och som vill stötta andra till ett nyktert liv. På dagordningen brukar stå olika typer av aktiviteter, allt från att fika och luncha tillsammans i lokalen, till att gå på bio, grilla, gå studiecirkel, och göra utflykter.
Sofia Modigh, nationell teamchef i IOGT-NTO, säger att kamratstödens kärna ofta är just gemenskap i en grupp.
– Känslan av gemenskap och tillhörighet gör det lättare att inte börja missbruka igen. När verksamheten måste stängas på grund av corona och vi dessutom ska distansera oss socialt till varandra så triggar det många med missbruk att just isolera sig – med eller utan alkohol och droger. Det innebär att den som normalt är en eldsjäl i kamratstödet kanske försvinner, antingen på grund av återfall i missbruk eller för att elden slocknar, säger hon.
Hon påpekar att det vid katastrofer är lätt för vem som helst att tänka ”varför ska man bry sig” eller ”jag sköter mitt”.
– Den typen av svartsynthet och egoism är motsatsen till det engagemang för andra människor med liknande erfarenhet som man själv som all vår verksamhet står för. I 12-stegsgemenskapen brukar man säga: En ensam beroende/alkoholist är i dåligt sällskap. Det säger allt tycker jag.
”Ganska många kamratstöd har stängt tillfälligt, eller har ställt in sin verksamhet.”
Sofia Modigh
Den nuvarande situationen slår hårt mot kamratstöden.
– När jag ringde och frågade några nyckelpersoner konstaterade vi att ganska många har stängt tillfälligt, eller har ställt in sin verksamhet. En del kanske inte öppnar igen om coronan blir långdragen, säger Sofia Modigh.
Sven Andréasson, professor i beroende, säger att det är en balansgång att hålla igång fysiska möten. Han tycker inte att personer i riskgrupper och personer över 70 år ska ta risken.
”Det gäller att göra en vettig avvägning.”
Sven Andréasson
– Ju mindre fysisk social kontakt under de här veckorna desto bättre. Å andra sidan kan det leda till en negativ effekt att inte gå. Då det gäller att göra en vettig avvägning. De flesta ses ju i mycket små grupper trots allt. Man kan visserligen ha digitala möten också, men jag föreställer mig att det är en annan kvalitet i det än att faktiskt ses fysiskt, säger han.