IOGT-NTO

”En folkrörelse handlar om de mångas engagemang”

Engagemang, värvning, representation, samarbete och SD. Accent har ställt medlemmarnas frågor till IOGT-NTO:s nya förbundsordförande Lucas Nilsson.

Du kan lyssna på Accents intervju med Lucas Nilsson i avsnitt 41 av Accentpodden här under.

Har du landat i att du är IOGT-NTO:s nya ordförande?

– Det är ju stort och jag tänker att jag aldrig riktigt kommer landa i det. Det kommer alltid att kännas lite overkligt. Men jag har fått mycket fin respons från folk i rörelsen, så det känns ändå tryggt att agera i rollen.

Lucas Nilsson presenterar sig själv som en 30-årig Malmöbo som tycker att det absolut roligaste och viktigaste man kan göra är att engagera sig för något. Nykterhetsrörelsen har fungerat som bas för hans engagemang sedan han blev medlem i 18-årsåldern.

Han har tidigare varit bildningsledare i Ungdomens nykterhetsförbunds, UNF, förbundsstyrelse, suttit i IOGT-NTO-rörelsens riksstyrelse, varit förbundssekreterare för Förbundet Vi Unga och verksamhetsledare för tankesmedjan Nocturum. 2019 valdes han till vice ordförande i IOGT-NTO. Han har också varit aktiv i Afrikagrupperna, elevrörelsen, flera studieförbund, Sverok och gjort podcasten Supa, knarka, folkuppfostra tillsammans med Farida al-Abani.

Vilket är ditt bästa minne från nykterhetsrörelsen?

– Det jag ofta kommer tillbaka till är alla människor man mött under åren, och lyckats beröra. Genom nykterhetsrörelsen har jag fått möjlighet att prata om min nykterhet och min syn på alkohol och andra droger med många människor. Jag vet också att jag fått människor att söka hjälp eller sluta dricka alkohol av andra anledningar, och det är de minnena som jag bär med mig mest.

”Det här med att möta människor, att förändra och beröra är ju anledningen till att vi finns till.”

Lucas Nilsson

– Det här med att möta människor, att förändra och beröra är ju anledningen till att vi finns till. Det är därför jag är engagerad, det är väldigt kul när man kan se praktisk förändring antingen på individnivå eller politiskt.

Vilka skulle du säga är de största utmaningarna som IOGT-NTO står inför?

— Vår utmaning är lik många andra föreningars att vi måste bli en mer relevant organisation där människor vill engagera sig. Då måste vi också våga ifrågasätta vilken organisation vi är och våga tänka nytt. Det tror jag är vår största utmaning; att släppa in nya krafter i rörelsen.

Hur få fler att vilja bli medlemmar?

– Jag tror att folk går med i en organisation för att de vill göra skillnad. Jag tror att vi blir fler när det är tydligt vad IOGT-NTO vill, vad vi står för och vilken skillnad vi gör. Då måste vi också nå ut mycket tydligare med just de sakerna och visa hur ett medlemskap i IOGT-NTO innebär en möjlighet att påverka sin omvärld.

IOGT-NTO har tappat i medlemsantal under de senaste åren. Inte bara för att färre värvats, utan också på grund av svårigheten att behålla medlemmar.

– Medlemmarna stannar kvar om de trivs i organisationen. Så det är jätteviktigt att vi har en kultur i vår organisation som är trevlig och bra; där folk får träffas och känna gemenskap. Men man stannar ju bara kvar så länge det känns relevant. I det moderna samhället finns det så mycket olika saker att engagera sig i och göra. Att engagera sig i IOGT-NTO ska kännas viktigt.

”IOGT-NTO ska vara en organisation där det känns relevant och viktigt att engagera sig.”

Lucas Nilsson

En annan utmaning för IOGT-NTO är att den främsta inkomstkällan Miljonlotteriets avkastning sjunkit under de senaste åren. Samtidigt höjs det med jämna mellanrum kritiska röster mot att finansiera verksamheten med hjälp av ett lotteri.

Hur ska verksamheten finansieras i framtiden?

– Vi har ett stort privilegium i att ha Miljonlotteriet som genererar pengar till rörelsen, och vi ska så klart fortsätta utveckla det. Men vi måste också tänka på alternativa finansieringskällor, och det är viktigt att alla led i organisationen tänker på de här frågorna; Hur man som förening kan driva in pengar, hur man som distrikt kan driva olika projekt, och hur vi som förbund kan hitta andra intäktskällor. Sen måste vi lära av varandra när vi hittar de här lösningarna.

När den nya förbundsstyrelsen presenterades ifrågasattes att personer med utländsk bakgrund inte fanns representerade. Trots att en stor del av IOGT-NTO:s tillväxt består av människor med invandrarbakgrund syns det fortfarande inte i rörelsens toppskikt.

Hur kan mångfalden öka?

– Det hade varit bättre om vi hade en större mångfald inom det nationella ledarskapet. Man kan inte ändra vem man är, men det jag tror att man kan göra som ledare om man är i en sådan situation är att hela tiden vara öppen för att lyssna och ta in andras perspektiv och tankar.

– Jag kommer att leda förbundsstyrelsen utifrån premissen att det inte är våra, åtta personers, tankar och erfarenheter som ska ta rörelsen in i framtiden. Vi ska lyssna på våra medlemmar och potentiella medlemmar för att få in ett mångfaldsperspektiv.

Lucas Nilsson. Foto: Peter Kroon

Hur kan IOGT-NTO öppna upp för människor ”som inte varit medlemmar för evigt” och tilltala fler?

– Om vi ska vara en trovärdig och bra folkrörelse där människor känner att vi representerar vanligt folk så måste vi också representera alla delar av samhället.

– Vi har varit lyckligt lottade att ha väldigt lojala medlemmar, ofta så pass att man räknar sitt medlemskap i decennier snarare än i år. De medlemmarna är naturligtvis jätteviktiga, men samtidigt så måste vi också öppna för nya krafter, och det handlar om att inte dra allt för många slutsatser utifrån sitt eget engagemang alltid utan att låta nya personer bestämma agendan. Det är jätteviktigt.

– Om jag skulle dra paralleller utifrån hur samhället såg ut när jag själv gick med så skulle de inte vara relevanta för hur vi värvar medlemmar idag. Alla tider har sina egna förutsättningar.

Hur får vi yngre att engagera sig mer?

– Vi måste som folkrörelse ha en organisation där både de som är äldre kan hitta sitt engagemang å ena sidan, och samtidigt släppa in nya krafter som tänker annorlunda. Då gäller det att ha respekt och förståelse för varandra. Vi kan inte enbart bygga vår organisation utifrån hur det sett ut tidigare.

IOGT-NTO har gjort ett ställningstagande som innebär att man inte samarbetar med Sverigedemokraterna. Under senare år har Sverigedemokraterna fortsatt växa och normaliseras.

Hur ser du på det ställningstagandet, är det dags att revidera det?

– Snarare tvärt om. Om något så är det ännu viktigare att IOGT-NTO håller sig till det ställningstagandet. Sverigedemokraterna är ett främlingsfientligt och rasistiskt parti som inte står upp för allas lika värde och de demokratiska grundvalarna i samhället.

– Att en rörelse som IOGT-NTO, som står för solidaritet, demokrati och nykterhet, och som har varit drivande i att utveckla demokratin i Sverige, inte skulle ta ställning mot Sverigedemokraterna känns otroligt främmande för mig.

”Sverigedemokraterna är ett främlingsfientligt och rasistiskt parti som inte står upp för allas lika värde och de demokratiska grundvalarna i samhället.”

Lucas Nilsson

Hur kan förbundet få samarbetet mellan distrikten att blomma?

– Det bör ju egentligen distrikten svara på. Men vi har redan gjort en intressanta förändringar där. För ett par år sedan så instiftade vi något som kallas för ordförandeforum, som är ett sätt att föra samtal mellan förbundsordförande, vice förbundsordförande och de åtta distriktsordförande. Där kan vi prata om gemensamma frågor och om vart IOGT-NTO är på väg. Jag tycker att det är ett ypperligt forum för att hitta gemensamma beröringspunkter, och jag tycker mig redan nu se att vi har hittat många beröringspunkter där distrikten insett nyttan av att samarbeta.

– Min drömbild är ju ett IOGT-NTO där vi inte längre tänker i distrikt och föreningar utan tänker IOGT-NTO, sen måste vi ibland av olika skäl såklart dela upp det där. Men vi kan fortfarande tänka att en verksamhet som bedrivs i Syd lika gärna kan göras i Gävle-Dala med rätt samarbeten och en anda av att vi gör saker tillsammans.

Lucas Nilsson talar vid vid medlemsträff i Alingsås i augusti 2021. Foto: Jens Wingren.

IOGT-NTO-rörelsen består av IOGT-NTO, Junis, Ungdomens nykterhetsförbund, UNF, och Nykterhetsrörelsens scoutförbund, NSF.

Hur kan samarbeten mellan IOGT-NTO-rörelsens olika förbund främjas samtidigt som de behåller sina profiler?

– Under de senaste 50 åren har förbunden blivit mer och mer självständiga, vilket ju är positivt. Ungdomar ska få chansen att organisera sig själva utan att det står en vuxen och tittar över axeln på dem. Men vi måste också bygga ihop rörelsen, vi är inte fyra förbund som råkar dela samma historia, utan vi är en och samma rörelse.

– Exakt hur man ska göra för att bygga ihop rörelsen mer det måste vi titta på i dialog med de övriga förbunden. Vi blir bara svagare var för sig och starkare tillsammans.

Finns det aktörer utanför nykterhetsrörelsen som man skulle kunna samarbeta mer med?

– Alla och ingen skulle jag säga! Det beror ju på var du befinner dig i ditt engagemang. Det kan vara jätteviktigt att samarbeta med den lokala hembygdsföreningen i ett läge och med det lokala näringslivet i ett annat.

– På nationell nivå skulle jag säga att det är viktigt att vi får till en dialog med de partipolitiska organisationerna och bygger fler band till organisationer som är aktiva inom olika typer av normfrågor, där vi kan komma med vårt unika perspektiv på kulturfrågor, normkritik och livsstilsfrågor. Jag tänker att det hade varit intressant att hitta beröringspunkter med exempelvis HBTQ-rörelsen eller vegetarian- och veganrörelsen.

”Världen förändras, kunskap förändras och då måste också vi förändras.”

Lucas Nilsson

Vid sommarens kongress antog IOGT-NTO ett nytt drogpolitiskt program, som bland annat innebar en förändrad inställning i frågan om sprututbyten. Från att tidigare vara kritiska slog kongressen fast att IOGT-NTO ser sådana insatser som en av flera delar i vården.

Kommer IOGT-NTO:s hållning inom narkotikapolitiken förändras på fler punkter?

– Det är väl självklart! Världen förändras, kunskap förändras och då måste också vi förändras. I en levande folkrörelse är det självklart att man utvärderar och tittar på sina egna åsikter och sin egen politik utifrån vad forskningen säger och hur samhället förändras.

– De problem som vi möter kring narkotika idag är inte samma problem som vi så på 1980-talet. I vissa delar av världen har vi idag en legal narkotikaindustri, det har vi inte haft tidigare. Det är ett nytt problem som vi behöver nya politiska lösningar för. Så det är självklart att vi kommer fortsätta utvärdera våra åsikter, allt annat vore att gå bakåt.

Hur ser du på begreppet harm reduction (skademinimering)?

– Det är intressant begrepp. På svenska pratar man ju om skademinimering och det är väl ingen som är emot att minimera skador. Sen har man olika sätt som man vill göra det på. Det är viktigt att vi räddar liv, oavsett vilken fråga det handlar om.

– Med det sagt så har IOGT-NTO historiskt varit kritiskt till många av de insatser som ofta klumpas ihop till ”harm reduction”. Detta eftersom många av de åtgärderna kan kategoriseras som kontraproduktiva verkningslösa, eller direkt skadliga. Speciellt på alkoholområdet där harm reduction oftast är något som alkoholindustrin försöker kränga in eftersom det inte påverkar på riktigt.

”Det finns skademinimerande insatser har effekt. Så man måste titta på varje enskild åtgärd och bedöma hur effektiv den är.”

Lucas Nilson

– Men det finns skademinimerande insatser som faktiskt har effekt och minskar dödligheten, som tillexempel sprutbyten. Så man måste titta på varje enskild åtgärd och bedöma hur effektiv den är.

Hur ser du på vad som är solidaritetsarbete?

– Jag tycker att det är allting vi gör. IOGT-NTO:s grundsatser är demokrati, solidaritet och nykterhet, och det genomsyrar allt vi gör.

Hur ska IOGT-NTO på bästa sätt lyckas åstadkomma förändring i samhället?

– Genom att vara en relevant organisation som attraherar många att finna sin egen plats för att förbättra samhället. Vi är en folkrörelse och en folkrörelse handlar om de mångas engagemang, både i det lilla och det stora.

– Det är jätteviktigt att vi är många som står upp mot alkoholnormen, som kritiserar alkoholkulturen, som står upp för en nyktrare värld. Varje människa som står upp för sin nykterhet är en liten liten murbräcka mot alkoholnormen. Ju fler vi kan engagera i det lilla engagemanget desto större inverkan kommer vi att ha på samhället.

Accent frågade medlemmarna i Facebookgruppen IOGT-NTO Medlem vilka frågor de ville ställa till IOGT-NTO:s nyvalda förbundsordförande.

Mer från Accent

Accent använder cookies i syfte att förbättra sajtens innehåll och funktionalitet. Läs mer om hur vi använder cookies och hanterar personuppgifter.

Läs mer