För de flesta giftiga ämnen gäller att ju mer man får i sig desto farligare är det. Alkohol är inget undantag. Ändå fortsätter såväl myndigheter som sjukvård att resonera kring riskgränser, vilket leder tanken till att det finns riskfria nivåer alkohol. Men helt riskfria nivåer existerar inte menar Sven Andréasson, professor vid Karolinska institutet.
– Det handlar om vilka risker människor är beredda att ta, säger han.
De riktlinjer som finns kring riskbruk av alkohol är dessutom inkonsekventa och otydliga. De varierar från land till land och gränsen anges ofta i antal glas, trots att måttet inte är standardiserat (Se faktaruta nedan).
”Vår sammanställning fick karaktären av riktlinjer, trots att det inte var meningen.”
Sven Andréasson
2005 gjorde Sven Andréasson och Peter Allebeck, även han professor vid Karolinska institutet, en genomgång av samtliga länders rekommendationer. De kom fram till de flesta ansåg att 14 glas eller mer per vecka, och fem glas eller mer per tillfälle, var att betrakta som riskkonsumtion för en man. För kvinnor var motsvarande mängd 9 glas per vecka och fyra per tillfälle. Mängden alkohol i glaset var 12 gram, vilket motsvarar ungefär 1,5 dl vin, 4 cl starksprit eller 50 cl folköl.
– Vår sammanställning fick karaktären av riktlinjer, trots att det inte var meningen. De spreds till regioner och så småningom arbetade Socialstyrelsen in gränserna i sina riktlinjer, sade Sven Andréasson under ett seminarium anordnat av Alkoholpolitiskt forum tidigare i höst.
Både Sven Andréasson och Peter Allebeck har länge önskat att riktlinjerna skulle ses över.
Sven Andréasson påpekar att ny forskning lett till omfattande revisioner av gränsvärdena i många länder.
– Australien tog till exempel bort skillnaden mellan könen redan 2009. Och så ändrade de gränsen till 20 gram alkohol per dag och max 40 gram, cirka 4 glas, vid ett tillfälle.
Även Storbritannien har övergått till gemensamma riktlinjer för kvinnor och män. Och i Kanada pågår en diskussion om en radikal förändring av riktlinjerna.
– Förutom den senaste cancerforskningen ser i en ökad skepsis mot att alkoholen skulle ha någon skyddande effekt. Även skador på andra har fått ett ökat fokus, säger Sven Andréasson.
I Danmark har riktlinjerna nyanserats vid flera tillfällen.
– År 1990 hade vi 21 glas per vecka för män och 14 för kvinnor som riktlinjer. Tjugo år senare, 2010, sänktes de till 14 för män och 7 för kvinnor. Dessutom rekommenderades max fem glas vid ett tillfälle, inget alls för gravida och försiktighet för äldre, sade Niels Sandø, danska Sundhedsstyrelsen, som även han deltog i seminariet.
Och 2020 var det dags igen. Då påbörjades arbetet med de nya riktlinjerna som blev färdiga i år. Även han påpekar att det finns mycket ny forskning som påverkat.
– Förutom cancerforskningen har vi fått ökad kunskap om den unga hjärnan. Dessutom måste man ta hänsyn till den fackliga expertisen, befolkningens dryckesmönster och möjligheterna till implementering. Det är viktigt att folk kan förstå och tycker att det är rimligt, säger Niels Sandø.
”I dag är budskapet 10-4, max 10 glas i veckan och max 4 under samma dag.”
Niels Sandø
Sundhedsstyrelsen ville ha färre gränser.
– Det gör det lättare att nå ut med informationen. I dag är budskapet 10-4, max 10 glas i veckan och max 4 under samma dag. Med tillägg som säger att den som är under 18 år inte ska dricka alls, inte heller den som är gravid, och att den som ammar ska ta det försiktigt med alkohol. Dessutom att den som är mellan 18 och 25 absolut inte ska överskrida rekommendationerna.
Någon skillnad mellan män och kvinnor görs inte heller i Danmark.
– Det är en balansgång eftersom kvinnor blir fortare berusade än män. Det finns en risk att unga kvinnor känner sig pressade att dricka lika mycket som männen. Konsekvenserna av högt alkoholintag vid tidig ålder kan vara allvarliga. Det handlar om olyckor och självmord och sex man ångrar.
När de nya riktlinjerna presenterades i mars 2022 protesterade flera ungdomsorganisationer.
– Det blev en stor debatt om alkoholkulturen. Alkoholkulturen är väldigt fast i Danmark, att bara förbjuda unga att dricka kan vara svårt, men det är inte de unga som ska ta ansvar för sin konsumtion. Det ska vuxna göra, säger Niels Sandø.
Och fler reformer kommer.
– En 18-årsgräns för inköp är på gång. Även andra förebyggande åtgärder diskuteras för att minska tillgängligheten, som öppettider och antalet försäljningsställen.
Några särskilda restriktioner för äldre kom inte med denna gång.
– Det diskuterades mycket, men man kom fram till att om man håller sig under 10 glas per vecka så behövs inga särskilda regler för äldre.
I Sverige har Socialstyrelsen påbörjat arbetet med att få fram nya riktlinjer. När man tidigare talade om gränser för högriskkonsumtion talas det nu om gränser för vad som kan betecknas som lågriskkonsumtion.
”Det pågår ett arbete med att uppdatera nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor.”
Gabriella Beckvid Henriksson
Gabriella Beckvid Henriksson är projektledare och Lena Jönsson vetenskaplig projektledare för Socialstyrelsens arbete med de svenska riktlinjerna.
– Det pågår ett arbete med att uppdatera nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor, säger Gabriella Beckvid Henriksson.
Riktlinjerna är inte längre så detaljerade och tekniska som tidigare.
– Nu är de ofta mer övergripande och vänder sig mer till styr- och ledningsgrupper, inte till professionen. Tanken är att de ska hållas mer levande och uppdateras regelbundet. Det är inte heller nödvändigt att alla uppdateras samtidigt. De nuvarande riktlinjerna reviderades senast 2018. I år startade vi en översyn av dem. Att uppdatera riskgränserna för alkohol är prioriterat, säger hon.
Än har de inte kommit fram till några gränsvärden.
– Vi är ännu inte klara med vad det ska landa i, men även dessa ska vända sig till styrning och ledning och inte till andra målgrupper. Målet är att vi ska vara klara till årsskiftet 2023–2024, säger Lena Jönsson.
Sven Andréasson framför önskemålet att riktlinjerna för vård och behandling samordnas med riktlinjerna för levnadsvanor. Han skulle också gärna se olika rekommendationer för vuxna, respektive vuxna med högre risk.
Från deltagarna kom också synpunkten att hänsyn också borde tas till graviditet, bilkörning, om man har hand om barn, eller tunga maskiner, samt inför operation.
Det framkom också att det vore bra att definiera begreppet ”ett tillfälle”. I USA har man till exempel angett inom loppet av två timmar som ett tillfälle. I Danmark är det per dag.
En fråga som väcktes var också om riktlinjerna skulle baseras endast på medicinska risker, eller om de även skulle ta hänsyn till andra slags skador.