Ny undersökning

Unga danskar dricker mest i Europa

"Svag alkoholpolitik och stark alkoholnorm", kommenterar Kristina Sperkova, Movendi.

Danska 15-åringar dricker mest alkohol i Europa. Det visar en färsk rapport från WHO.

– Det är vad som sker när ett land har en svag alkoholpolitik och stark alkoholnorm, säger Movendis ordförande Kristina Sperkova.

Hela 82 procent av de danska 15-åringarna har testat alkohol, vilket är betydligt mer än det europeiska genomsnittet på 59 procent.

Dessutom säger 65 procent av de danska 15-åringarna att de har druckit alkohol den senaste månaden, och 42 procent uppger att de varit berusade minst en gång – ungefär dubbelt så många genomsnittet för europeiska länder. 

Siffrorna presenteras i en ny rapport från Världshälsoorganisationen, WHO, genomförd bland 227 000 europeiska skolungdomar i åldrarna 11, 13 och 15 år.

Kristina Sperkova, ordförande för nykterhetsrörelsens internationella paraplyorganisation Movendi, är inte överraskad över att vår sydliga granne toppar listan. 

– Danmark de har en svag alkoholpolitik, med låga priser på alkohol och mer reklam. Alkoholen är också fysiskt tillgänglig, landet har ingen motsvarighet till Systembolaget. Alkohol är också psykologiskt och socialt tillgängligt i det danska samhället och därför ser vi dessa konsekvenser, säger hon. 

Jämfört med övriga Skandinaviska länders mer restriktiva alkoholpolitik, sticker Danmark ut. 

Det är tillåtet att köpa alkohol från 16 års ålder, och det är både deras dryckeskultur och lagstiftning som påverkar, konstaterar Kristina Sperkova. 

”De har Carlsberg, en inkomstkälla till landet som de skyddar – så vi vet varför de har en svag alkoholpolitik. ”

Kristina Sperkova, Movendi

– Danmark har en mer kontinental syn på alkohol. Dessutom har de Carlsberg, en inkomstkälla till landet som de skyddar – så vi vet varför de har en svag alkoholpolitik. 

Andra länder, som hon också ser har en svag alkoholpolitik, är i flera fall konservativa länder. Kristina Sperkova tar upp Slovakien och Tjeckien som exempel, före detta sovjetiska satellitländer, där alkoholkulturen har varit annorlunda och där man har en annan relation till auktoriteter.

I Danmark har även många äldre alkoholproblem, säger Kristina Sperkova. Alkoholkulturen är normaliserad och olika åldersgrupper för med sig problemen upp i åldrarna.

– Om ungdomar konsumerar – kommer de att fortsätta dricka också som äldre. Eftersom de inte ändrar normen genom lagstiftning eller hur man pratar om alkohol kommer det bara fortsätta.

Enligt WHO:s undersökning har drickandet ökat markant framförallt bland danska 15-åriga pojkar. Under 2014 uppgav 39 procent av de danska 15-åriga pojkarna att de varit berusade åtminstone två gånger. 2018 hade den siffran ökat till 47 procent, medan flickorna låg på 37-38 procent under samma period. 

Mette Rasmussen, som lett den danska delen av projektet vid danska folkhälsomyndigheten, säger till nättidningen The Local att trenden är oroande. 

– Vi har haft en viss förbättring av alkoholdata, men under de senaste fyra åren har vi sett en del tendenser i fel riktning, och det är förmodligen anledningen till att vi fortsätter hamna i den dåliga änden. 

Movendis Kristina Sperkova ser just nu inga tecken på att Danmark enkelt kan skifta utvecklingen gällande ungas höga alkoholintag: 

– Vi ser exempelvis hur Danmark främjar sin alkoholindustri i FN, och det verkar inte som att de tänker sätta människors hälsa före ekonomisk vinning. I nuläget ser det inte ut att bli förändringar, men vi får se om coronan kommer medför konsekvenser på folkhälsan, och om det kan påverka.

Mer från Accent

Accent använder cookies i syfte att förbättra sajtens innehåll och funktionalitet. Läs mer om hur vi använder cookies och hanterar personuppgifter.

Läs mer