Kan alkohol och andra droger även bidra till en produktiv vardag? Den frågan ställer sig forskare från Stockholms universitet i en ny studie där de intervjuat personer som haft problem med substansberoende.
– Man brukar ofta göra en poäng av att beroenden utvecklas snabbt och att det är genetiskt ärftligt eller en hjärnsjukdom. Det nya i vår studie är att drogerna också hjälpt de här personerna, till exempel så att de kan jobba bättre eller hantera sin vardag, säger Jukka Törrönen, professor vid institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet, som driver ett forskningsprojekt om beroende.
Genom att analysera livsberättelser från 33 studiedeltagare har forskarna identifierat hur drogerna till en början varit till hjälp för brukaren.
– Därför fortsätter man också använda, inte för att man blivit beroende utan man tycker att man behöver drogerna för att leva sitt liv.
Jukka Törrönen menar att det inte går att förstå varför människor väljer att använda droger enbart genom att se beroendet som en sjukdom eller en moralisk brist, men han vill också poängtera att man inte försöker tona ner drogernas hälsorisker med studien.
– När användandet kopplas till kriminella aktiviteter eller våld så blir det snabbt väldigt dåligt. Men det är sällan man pratar om att drogerna även kan spela en produktiv roll. Det är viktigt för att förstå att de här människorna inte är så olika oss andra, säger han.
I studien presenteras fyra områden där substansbruket kan upplevas stärkande; genom att stödja livsmål, för att balansera mellan distans och engagemang, genom att bidra till radikalt ändrad livsriktning och för att kunna leva parallella liv.
– Det här är inte dåliga människor, att de hamnat i den här situationen beror på relationer och omständigheter i deras liv, säger Jukka Törrönen.
Forskarna menar att det finns rationella anledningar till att människor använder droger, även bortsett från beroendet. Genom att förstå dessa anledningar hoppas de kunna bryta stigman och på sikt även kunna bidra till effektivare behandling för personer som behöver hjälp ut ur ett beroende.
– Vi behöver tänka på hur vi ska hjälpa de här människorna att organisera sina liv så att de kan ha bättre relationer, inte bara till andra människor utan även materiellt.
Enligt Jukka Törrönen kan materiella omständigheter spela stor roll för hur någons substansbruk utvecklas. En person med gott om pengar eller enkel tillgång till droger kan fortsätta leva ett, på ytan, normalt och fungerande liv under lång tid samtidigt som de använder droger. Andra kan ha en relation till drogen som tillåter att man använder den med måttfullhet och därför lyckas hålla sig ifrån att falla ner i misär under lång tid.
– Det är viktigt att poängtera att det hela tiden finns negativa effekter, och det är något som de förstår själva. Det finns några deltagare i studien som kan balansera och leva ett bättre liv med drogerna under en tid. Men de kan också berätta att de försökt sluta med drogerna utan att lyckas, för att de då inte klarar sitt jobb eller sin föräldraroll.
Även när det finns positiva effekter initialt med att använda droger slutar de flesta av studiedeltagarnas berättelser på liknande sätt; med våld, kriminalitet, hälsoproblem eller social isolering.
– För många blir det förr eller senare för mycket och då faller de ner i kriminalitet eller våld, antingen mot sig själva eller andra. När det blir livshotande och börjar blockera viktiga relationer i livet – då är man illa ute.
Det viktigaste är att förstå att ett substansberoende är komplicerat, enligt Jukka Törrönen.
– Inom folkhälsoforskningen tittar man främst på de negativa effekterna av droger. Sociologiska och antropologiska studier visar även positiva sidor, så det är viktigt att beakta dem tillsammans, annars bygger man en för enkel bild, säger han.