Det är fjärde året i rad som välrenommerade alkoholforskare från hela världen samlas på IOGT-NTO-rörelsens folkhögskola Wendelsberg i Mölnlycke för att producera en rapport för IOGT-NTO:s och Svenska läkaresällskapets räkning. Per Leimar, IOGT-NTO:s alkoholpolitiska sekreterare, har varit värd för mötena sedan starten. Temat denna gång är alkoholens bidrag till cancerfallen i världen, med särskilt fokus på Sverige.
Här kan du läsa hela rapporten Alkohol och cancer. (Artikeln har uppdaterats med rapporten).
– Vi såg en undersökning som visar att svenskarna är sämst informerade i EU om alkoholens bidrag till cancer. Eftersom cancer orsakar så många dödsfall är det viktigt att känna till att alkohol faktiskt är en cancerogen. Vi vill få folk att reflektera över det, säger Harold Holder, seniorforskare och tidigare chef för Prevention research center i Kalifornien, som leder gruppens arbete.
”Vi beräknar att alkohol orsakar mellan 700 och 900 cancerfall per år i Sverige.”
Nytt för årets rapport är att forskarna gjort uppskattningar för Sverige.
– Vi beräknar att alkohol orsakar mellan 700 och 900 cancerfall per år i Sverige, säger han.
Att alkohol kan vara en bidragande orsak är lättare att förstå för vissa cancerformer än för andra. Det har till exempel relativt länge varit känt att alkoholkonsumtion ökar risken för cancer i mun och svalg.
– Men alkohol ökar även risken för att drabbas av våra vanligaste cancerformer: bröstcancer och prostatacancer, även om alkoholens bidrag i de fallen inte är så stort, säger han.
Mekanismerna bakom alkoholens roll för bröstcancer är nödvändigtvis inte desamma som för muncancer.
– Alkohol är extremt giftigt. Man kan tydligt se att ju tidigare i processen ett organ kommer i kontakt med alkohol desto större risk att utveckla cancer. Munnen och svalget är hårdare drabbade än magsäcken, som i sin tur drabbas oftare än tarmen. I de fallen talar vi om direktkontakt. När det gäller bröst- och prostatacancer så är det sannolikt hormonstörande effekter som ligger bakom, säger Tim Stockwell, professor vid University of Victoria i Kanada.
Till och med risken att få hudcancer ökar om man dricker alkohol.
– Det kan ha att göra med att alkoholen faktiskt kommer ut genom porerna när vi svettas, eller så är det på grund av att alkohol skadar vårt DNA och då blir det svårare med läkningen efter att man bränt sig i solen. Sol är en förutsättning. Man får inte hudcancer av alkohol om man inte solar, säger han.
”Varje glas ökar risken. För vissa cancerformer är sambandet linjärt.”
Någon säker gräns finns inte.
– Varje glas ökar risken. För vissa cancerformer är sambandet linjärt. För andra vet vi inte än om det kanske finns en tröskel, säger Harold Holder.
Hur kommer det sig att kända forskare tar sig tid att resa över halva jordklotet för att skriva en rapport för två svenska ideella organisationer?
– Harold Holder är en legend inom alkoholforskningen och när jag såg vilka andra som var inbjudna ville jag inte missa chansen att få arbeta med dem. Och så var det möjligheten att få vara med och göra skillnad som lockade. I Sverige har ni en historia av att påverka och förändra samhället till det bättre för alla. Om några ska kunna göra något så är det ni, säger Tanya Chikritzh som är chef för ett forskningsteam som forskar på effekter av alkoholpolitiska åtgärder vid National Drug Research Institute i Australien.
”I Sverige har ni en historia av att påverka och förändra samhället till det bättre för alla. Om några ska kunna göra något så är det ni.”
Ögonen lyser när hon berättar om arbetet i gruppen.
– Den höga kvaliteten i gruppen och den intellektuella stimulans som det ger att arbeta med dem är ett starkt motiv för mig, säger hon.
För Tim Naimi var det alkoholen som lockade.
– Folkhälsoaspekter har alltid intresserat mig. Alkohol är en faktor som i hög grad påverkar folkhälsan, men som oftast negligeras. Därför tackade jag när jag blev tillfrågad om jag ville delta i arbetet. Fast nu när jag lärt känna de andra kommer jag inte bara för alkoholen, säger han med ett litet skratt och glimten i ögat.
– Nu är nog den viktigaste drivkraften att få träffa dem, vistas i den här vackra miljön, äta den goda maten och bli väl omhändertagen, säger han.
Han är mycket nöjd med veckan.
– Jag har lärt mig massor. Det är inte ofta man får chans att borra ner sig så här i ett ämne.
Han tror att temat, alkohol och cancer, ligger rätt i tiden.
– Cancer är något som folk är intresserade av och rädda för.
Även Tim Stockwell är lyrisk över dagarna på Wendelsberg.
– Det här är ett unikt tillfälle. Vi får chans och umgås och diskutera. Vi lär av varandra och av Per Leimar. De här åren har vi lärt känna varandra väl och har hittat samarbetsområden. Det är en ära att få vara med i gruppen, säger han.
Tillsammans har Tanya Chikritzh, Tim Stockwell och Tim Naimi från USA publicerat flera vetenskapliga artiklar om effekter på hälsan av måttlig alkoholkonsumtion.
– Tanya och Tim kände varandra sedan tidigare eftersom Tim har arbetat i Australien, men jag har lärt känna dem genom arbetet i den här gruppen. Det har lett till att vi numera samarbetar fastän vi bor så långt ifrån varandra, säger Tim Naimi.
Nyast i gruppen är Frida Dangardt från Göteborg, som kom in i samband med den andra rapporten. Den handlade om hälsoeffekter av måttligt drickande. Eftersom hjärtat var i fokus behövde teamet utökas med en hjärtforskare.
– Peter Friberg, som då var ordförande i Svenska Läkaresällskapet, visste att jag var i London och forskade på alkoholens betydelse för hjärt-kärlsjukdomar. Det var inte självklart att jag skulle tacka ja. De andra var så meriterade på alkoholområdet och det var inte jag. Jag tänkte att de kanske kunde konsultera mig, men jag blev övertalad att vara med. Och nu kan jag se att min biologiska forskningsbakgrund hjälper underlättar för att förstå en del av cancerforskningen, säger hon.
Nu prioriterar hon arbetet i gruppen högt.
– Att få jobba med de här trevliga, duktiga och produktiva personerna är väldigt givande, säger hon.
”Högt blodtryck är den absolut största riskfaktorn för hjärt-kärlsjukdom. Alkohol höjer blodtrycket, hur skulle det då kunna vara bra för hjärtat?”
Att alkohol skulle vara bra för hjärtat har hon aldrig trott på.
– Min professor trodde det. Vår forskning skulle verifiera tidigare studier som visade att det var så, men det kunde vi inte. Själv trodde jag aldrig det. Jag tyckte det verkade ologiskt. Högt blodtryck är den absolut största riskfaktorn för hjärt-kärlsjukdom. Alkohol höjer blodtrycket, hur skulle det då kunna vara bra för hjärtat?
Harold Holder berättar att arbetet med en ny rapport sker i tre steg.
– Vi startar med en videokonferens i januari. Då diskuterar vi de förslag på ämnen vi fått och enas om vilket ämne och vilka områden vi ska täcka i rapporten. Det andra steget är att Per Leimar gör en systematisk litteratursökning och skickar oss en lång litteraturlista som vi har synpunkter på. Sedan går Per igenom den relevanta litteraturen och skriver sammanfattningar. Vi går igenom, läser och värderar. Vi prioriterar systematiska genomgångar och metaanalyser. I det tredje steget kommer vi hit och diskuterar och skriver, säger han.
I år inleddes mötet med en utvärdering.
– Alla gillar arbetet och att arbeta med varandra och vill gärna fortsätta. Det är ett unikt tillfälle att summera forskning på ett område och göra den läsbar för andra än forskare. Det gör vi aldrig annars, säger han.
I forskargruppen ingår också Sven Andréasson, professor vid Karolinska institut och chef för alkoholmottagningen Riddargatan 1.