Alkoholpolitik

WHO Europa: ”Please – behåll Systembolaget”

Med de orden avslutade Eric Carlin, WHO Europa, ett seminarium i Riksdagen om framtidens alkoholpolitik.

Seminariet, som anordnades av Movendi och IOGT-NTO i samarbete med Världshälsoorganisationen, WHO Europa, handlade om varför det behövs en ambitiös alkoholpolitik. 

Sven Andréasson, professor vid Karolinska institutet, belyste det med att redogöra för de alkoholrelaterade skador som drabbar andra. Bland annat minskad produktivitet och våld:

– Alkoholförsäljning och våldsbrott går hand i hand.

Lisa Klefbom, Cancerfonden, talade om cancerfallen, och Maik Dünnbier, från Movendi, om alkohol som utvecklingshinder.

Vesna-Kerstin Petrič, ledamot i WHO:s styrelse, anser att totalkonsumtionen måste ner för att minska skadorna, och att Sverige är ett föregångsland:

– Inte bara de som dricker för mycket måste dra ner, utan även totalkonsumtionen. Alkohol måste regleras. Sverige går före med monopol och andra försäljningsrestriktioner.

Hon tog också upp marknadsföringen som ett allt större hot.

– Med sociala mediers intåg har marknadsföringen blivit ett större problem än tidigare.

Vid den efterföljande paneldebatten deltog Jakob Olofsgård, Liberalerna, Karin Sundin, Socialdemokraterna, Ulrika Westerlund, Miljöpartiet, Karin Rågsjö, Vänsterpartiet, och Anders W Jonsson, Centerpartiet. 

Trots vad Vesna-Kerstin Petrič nyss sagt, fokuserade Anders W Jonsson på dem som dricker för mycket:

– Problemet är att en liten grupp står för en stor del av konsumtionen. Det borde vi kunna göra något åt.

Han tycker också att primärvården måste bli bättre på att fånga upp dem som dricker mest.

– Deras familjer är de som lider mest av alla.

Som en utmaning tog han också upp att kunskapen om kopplingen mellan alkohol och cancer är låg i Sverige.

Karin Sundin menade att det är en utmaning att hålla fokus på hälsofrågor:

– I dag pratar vi mycket om ekonomin och om hur vi ska tjäna pengar på alkoholen, sa hon och syftade på gårdsförsäljningen som utmålas som räddningen för landsbygden.

Hon påpekade att Sverige i stället bör behålla den restriktiva politiken med höga priser, begränsad tillgänglighet och reglerad marknadsföring:

– Behålla fokus och bli starkare.

Jakob Olofsgård tycker att vi ska ha fokus på de 380 000 svenska barn som lever med en förälder som dricker för mycket:

– Hitta dem och ge dem hjälp. Äldre kvinnors ökade alkoholkonsumtion behöver också adresseras.

Karin Rågsjö betonade att alkoholfrågan inte får ses som en fråga för individen:

– Det är inte ett individuellt problem, utan ett samhällsproblem. Ett folkhälsoproblem som påverkas katastrofalt om monopolet försvinner.

Anders W Jonsson såg ändå ljusglimtar:

– Fler och fler andra länder har också börjat se alkohol som en folkhälsofråga i stället för en fråga för marknaden.

Ulrika Westerlund tryckte på vikten av att behålla monopolet och andra restriktioner.

– Svensk alkoholpolitik har inte längre samma prioritet. Jag hittar varken något om alkoholens koppling till cancer, kostnader, eller klimat i mitt eget partis program.

Karin Rågsjö tror att de stora satsningar inom området som gjordes efter EU-inträdet (med lyckat resultat) gjort att många tycker att frågan är färdigbehandlad.

– Vi slutade att prata om alkohol som en folkhälsofråga kring 2010. Vi lutade oss tillbaka och tyckte att det var klart. Nu måste vi börja om igen, till exempel genom att lyfta alkoholskatten.

Jakob Olofsgård menade att det är mycket som är bra med svensk alkoholpolitik.

– Unga dricker mindre och det är mycket vi fortsatt att göra; vi har monopolet kvar, vi har höga skatter. Men unga kvinnor dricker mer och familjer med stora problem har blivit fler. Vi kanske behöver fokusera på de nya problemen för att få upp engagemanget.

Karin Sundin tror att individualiseringen i samhället spelat roll.

– Alkohol ses som ett individuellt problem och inte ett samhällsproblem. Sedan tror jag att vi måste prata mer om kostnaderna. Det är ett språk som politiker förstår.

Eric Carlin, folkhälsoexpert på WHO Europa, avlsutade dagen med att framhålla att Sverige är en förebild som WHO hoppas att andra länder ska ta efter.

– Ni har ett monopol på plats, som är accepterat och till och med populärt. Please, please, please, gör er inte av med det!

Mer från Accent