Ungas drickande

Varannan flicka i årskurs nio har druckit alkohol

I mitten av 1990-talet gick flickorna om pojkarna som alkoholkonsumenter. Årets drogvaneundersökning från CAN visar att skillnaderna ökat ytterligare.

Svenska skolelever är inga stora drogkonsumenter, men den sjunkande trenden som pågått en längre tid har stannat av. 

– Det har planat ut de senaste åren. Det betyder inte att vi måste gå emot en ökning. En liknande platå såg vi runt 2008, sedan fortsatte minskningen, säger Ulf Guttormsson, avdelningschef på Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, när han redovisar resultaten av årets undersökning av Skolelevers drogvanor.

I årets undersökning uppger 42 procent av eleverna i årskurs nio att de druckit alkohol någon gång de senaste tolv månaderna. Det kan jämföras med att andelen var cirka 90 procent när undersökningarna startade 1971. Trenden har sedan dess varit sjunkande, med en snabbare nedgång de senaste 20 åren.

– I princip har det skett en halvering sedan millenieskiftet, men de senaste två åren har utvecklingen stannat av, och konsumtionen bland flickor till och med ökat, säger han.

Andelen flickor som druckit, 48 procent, är högre än andelen pojkar, 38 procent. I mitten av 1990-talet gick flickorna om pojkarna som alkoholkonsumenter, men några stora skillnader har det inte varit.

Nu ser skillnaderna ut att öka. Sedan 2017 har andelen flickor som druckit alkohol ökat med 6 procent, medan pojkarna ligger kvar på ungefär samma andel som tidigare.

I år drack niondeklassarna i genomsnitt 1,1 liter ren alkohol. Pojkar har historiskt sett druckit mer än flickor, till och med när andelen flickor som drack blev fler. Sedan 2017 dricker pojkar och flickor ungefär lika mycket.

Även de som börjat tidigt har blivit färre. Mellan 1999 och 2017 sjönk andelen som debuterat med alkohol, tobak eller cannabis före 14 års ålder, från 63 till 18 procent. Men inte heller här har någon förändring skett sedan 2017. Vanligast är att ha provat alkohol och cigaretter. I andra hand kommer snus eller att ha druckit sig berusad på alkohol. Sist att ha prövat cannabis. 

Bland eleverna i nian är det ungefär 7–8 procent som någon gång i sitt liv testat narkotika, oftast cannabis. Men en lika stor andel, 8 procent, har någon gång använt narkotikaklassade läkemedel som inte ordinerats av läkare.

– Skulle vi addera dem som använt läkemedel med dem som använt illegal narkotika skulle andelen i det närmaste fördubblas. Det är mycket litet överlapp mellan grupperna. Till skillnad mot äldre där det oftare handlar om samma personer, säger Ulf Guttormsson.

Han får frågan om han har några tips till dem som jobbar drogförebyggande i kommunerna.

– Alkoholen är ju det stora problemet så jag skulle säga att viktigast är god tillsyn på folkölsförsäljningen, att stävja langningen och försöka få föräldrar att bibehålla den restriktiva inställningen till ungas drickande.

Mer från Accent

Accent använder cookies i syfte att förbättra sajtens innehåll och funktionalitet. Läs mer om hur vi använder cookies och hanterar personuppgifter.

Läs mer