Tjejjourens västs lokaler är stilfullt inredda med stora fönster som släpper in vintersolen. Här koordineras arbetet att tre gånger i veckan erbjuda en stödchatt för den som på något sätt känner sig utsatt.
– Chatten är ett forum som unga är bekväma med. De är inte så benägna att ringa, det är lägre tröskel att chatta. Det gör också att vi kan ta emot fler samtal på samma gång, säger Josephine Kollén, kommunikationsansvarig på Tjejjouren väst.
Hon uppskattar att de vid varje öppettillfälle tar emot 20–30 samtal, och att snittåldern hos de som söker stöd är 14-15 år.
– Den primära målgruppen är tjejer och kvinnor i åldern 10–25 år, men vi nekar aldrig någon på grund av ålder. De yngsta vi haft i vår stödchatt har varit så unga som 8 år.
Jouren har funnits sedan 2010, men under de senaste åren har antalet samtal ökat lavinartat. 2018 hade man 2 000 samtal med unga. 2019 kom det in 3 000 samtal. Ökningen beror antagligen inte på att utsattheten har ökat tror Josephine Kollén. Snarare kan det ha att göra med att fler blivit benägna att söka hjälp, eller att jouren blivit mer synlig.
”Det här är en liten del av samtalen vi får, men den växer.”
Josephine Kollén
Men något som har ökat under senare år är andelen samtal som handlar om sex mot ersättning. Där kan alkohol och andra droger fungera som valuta.
– Framförallt på mindre orter kan det förekomma att man får alkohol i utbyte mot sex. Men det handlar också om smärtstillande tabletter som användes för att dämpa ångest, vi får inte så mycket samtal om partydroger.
Totalt handlar det om några hundra sådana samtal per år.
– Det här är en liten del av samtalen vi får, men den växer. För några år sedan handlade det mer om sex som självskada. Det kan bero på att fler gör det, för att det sprids. Men också för att unga hittar till oss, säger Josephine Kollén.
De som utnyttjar unga för sex mot ersättning kan vara äldre, men det är vanligare att det handlar personer i den egna umgängeskretsen.
– Det blir en del av deras vardag för att det är en valuta som man har att handla med.
Att ha sex mot ersättning kan vara en del i en cykel av övergrepp och att använda sex som en form av självskada.
– Om man utvecklar ett självskadebeteende som har med sex att göra så kommer man lätt in i en missbruksproblematik, säger Josephine Kollén.
Att prata om ”sex mot ersättning” istället för prostitution gör det lättare att ta upp ämnet. På Tjejjouren väst används inte begreppet prostitution eftersom de unga inte kan identifiera sig med det.
– Synen på det här har ändrats på ett bra sätt. Det finns en mer realistisk bild idag av vad både prostitution och sex mot ersättning innebär. Det är bra att det blivit lättare att prata om de här frågorna för det är mycket vanligare än vad många tror.
Sammanlagt finns ett 60-tal volontärer, varav de flesta hjälper till att bemanna chatten. Men i julas räckte inte resurserna till för att svara alla som sökte stöd.
– Vi hade ungefär 230 chattar under julen, vilket är rekord för oss, säger Josephine Kollén.
På jouren vet man sen tidigare att högtiderna innebär att fler hör av sig.
– När skolorna stänger blir det väldigt intensivt att vara med sin familj eller sin vårdnadshavare. Det är ofta en tuff tid för unga, både på grund av saker kopplade till alkohol och droger, men även våld och utsatthet. Skolan är en fristad för många.
Josephine Kollén tror att samhället behöver skapa sig en bättre bild av hur ungas utsatthet fungerar, och att man kan vara väldigt sårbar även i sitt eget hem.
– Det är oerhört sorgligt, men vi ser att det är rätt vanligt. Det vi oftast ser är utsatthet kopplat till våld, missbruk eller psykisk ohälsa. Det blir mycket försummelse av ungdomar, säger hon.
Många unga som har problem med att en närstående missbrukar drar sig för att prata med en kurator eller annan myndighetsperson av rädsla för att man ska skapa problem för sina föräldrar.
– Unga känner ett otroligt ansvar för sina föräldrar. Barn skyddar sina föräldrar in i döden. Det är fint, men också destruktivt för många.
Hos Tjejjouren kan de unga testa sin historia och känna att någon tror på dem.
”Ofta handlar det om att man självmedicinerar för att hantera sin situation.”
Josephine Kollén
Att unga söker stöd för sina egna drogvanor är inte lika vanligt. När droger nämns i chatten handlar det oftast om att den som söker stöd börjat använda droger för att handskas med något annat som är jobbigt i livet.
– Ofta handlar det om att man självmedicinerar för att hantera sin situation, antingen genom något preparat eller med ett självskadebeteeende. Det blir en ond cirkel.
Andra som söker hjälp har svårt att sova och vill ha någon närvarande när de går och lägger sig. Under 2019 lanserade Tjejjouren appen Stella där användaren bland annat kan hitta övningar för att kunna somna lättare.
Tjejjouren väst samarbetar med och får pengar ifrån Beredningen för folkhälsa och social hållbarhet i Västra götaland, Socialstyrelsen och Göteborgs stad. Men att rekrytera och utbilda nya volontärer är resurskrävande.
– Vi hade kunnat sitta dubbelt så många i chatten, säger Josephine Kollén.
Årets andra stora rusningstid där Tjejjouren väst behöver ha extra öppet är midsommar.
– Där handlar det mer om egen alkoholkonsumtion. Det är ju inte en familjehögtid på samma sätt. Men ofta handlar samtalen då om effekterna av alkoholkonsumtionen; att man blivit utsatt för något och klandrar sig själv för att man druckit till exempel.
Att digitalisera verksamheten mer kan vara ett sätt att bli effektivare under 2020.
– Vi hoppas kunna öka bemanningen ännu mer i framtiden. Men just under högtider reser också många volontärer bort. Men vi måste utöka allteftersom vi växer, säger Josephine Kollén.