I februari lanserade IOGT-NTO, tillsammans med flera andra organisationer, forskningsrapporten Alkohol, graviditet och spädbarns hälsa – ett gemensamt ansvar.
En av rapportens slutsatser är att Sverige bör upprätta ett nationellt kompetenscenter för alkohol och fosterskador.
– Det finns i nuläget ingen myndighet som har fullt övergripande ansvar för frågan, så den faller mellan stolarna och därför ser vi att det behövs ett sådant kompetenscenter, säger Irma Kilim, drogpolitisk chef för IOGT-NTO.
IOGT-NTO ingår i en arbetsgrupp tillsammans med FAS-föreningen, Barnmorskeföreningen, forskaren Jenny Rangmar, barnläkaren Ihsan Samman och barnmorskan Elisabeth Danielsson, som arbetar aktivt för att se till att Sverige får ett sådant center.
Ett nationellt kompetenscenter skulle fungera som en resurs dit barn och vuxna kan remitteras för utredning och behandling. Centret skulle också kunna erbjuda utbildning för till exempelvis sjukvårdspersonal, socialarbetare och lärare i identifiering, diagnostisering och behandling av barn och vuxna med FASD.
FASD är samlingsnamnet för alla typer av skador som uppstår hos ett foster på grund av exponering för alkohol. En av dessa skador är medicinska diagnosen FAS. Barnen med FAS har vanligen låg födelsevikt, och ansiktsdrag som lång överläpp och korta ögonspringor. Men det behöver inte alltid vara synligt, utan kan yttra sig som inlärningssvårigheter, koncentrationssvårigheter och dåligt närminne.
– På så sätt kan en del få diagnosen adhd eller autism, fast det egentligen rör sig om FAS. Då får man inte rätt rehabilitering och så växer man upp utan att veta vad problemet är, säger Irma Kilim.
Irma Kilim säger att det inte gjorts någon uppskattning av hur många barn som lider av FAS sedan 1970-talet, men vissa uppskattningar visar att det rör sig om mellan 100 – 300 barn per år i Sverige.
– Sedan finns det massvis med andra fosterskador orsakade av alkohol, och vi vet inte hur många som drabbas. Många får inte rätt rehabilitering och blir inte ens diagnosticerade, säger hon.
Irma Kilim hävdar att Sverige släpar efter i frågan. I Norge har man exempelvis haft ett sådant kompetenscenter i flera år.
– Vi har halkat efter våra grannländer, de är bättre på detta än vi är.
Arbetsgruppen som träffades för första gången i slutet av april, kommer att uppvakta politiker och myndigheter. De anser att det krävs en politisk vilja för att driva igenom en förändring.
– Det finns redan forskare, eldsjälar, civilsamhälle och regionala center som tar frågan på allvar. Men vi behöver någon som tar på sig det som tar ett övergripande ansvar från statligt håll, säger Irma Kilim.
IOGT-NTO har också startat en namninsamling för att ett nationellt kompetenscentrum ska bli verklighet.