En rapport från Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, CES, vid Region Stockholm drar slutsatsen att coronakrisen kan öka drickandet i vissa grupper. Män och arbetslösa pekas i rapporten ut som grupper som riskerar att öka sitt alkoholintag.
Det handlar framförallt om de ekonomiska effekter som coronakrisen för med sig. Under tidigare finansiella kriser har alkoholkonsumtionen minskat med hushållens försämrade ekonomi. Men för vissa grupper kan stress, ångest och oro leda till mer psykisk ohälsa och även föra med sig en ökad alkoholkonsumtion.
Att förlora arbetet och därmed även relationer till kollegor och eventuell social status, kan också bidra till psykisk ohälsa och ökat berusningsdrickande.
Anna Fält, handläggare vid enheten för hälsofrämjande levnadsvanor på CES och rapportens författare, säger att det här sambandet i flera studier visat sig starkare hos män.
– En förklaring är att män i större utsträckning än kvinnor använder alkohol som coopingmekanism för att hantera den ekonomiska stressen. Andra förklaringar är att förändring i den sociala positionen i samhället för män kan leda till ett riskfyllt drickande, något som inte synts lika tydligt bland kvinnor. Män kan också påverkas negativt av att inte kunna fullfölja sin roll som familjeförsörjare.
Med ökad alkoholkonsumtion ökar även riskerna för att drabbas av covid 19. Högt blodtryck har kopplats till att utveckla allvarliga symtom vid covid 19 och alkohol ökar risken för att drabbas av högt blodtryck. Med ökad alkoholkonsumtion kommer även ökad smittorisk eftersom alkohol försämrar immunförsvaret och sänker omdömet.
– Berusade personer tenderar att ta större risker och kan ha svårare att följa smittskyddsråd om fysisk distansering och handhygien, säger Anna Fält.
Med ökad alkoholkonsumtion följer också en ökad risk för våld i hemmet. Hälften av de som har en nära relation med någon som överkonsumerar alkohol har drabbats negativt, antingen fysiskt eller psykiskt. Isoleringen kan också bidra till att våldet i nära relationer ökar.
Rapporten rekommenderar att öka arbetstryggheten för att minska de negativa effekterna. Ett starkt välfärdssamhälle och aktiv arbetsmarknadspolitik kan också leda till en bättre mental hälsa på sikt.
Region Stockholm rustar nu för att tackla en ökning av psykisk ohälsa. Både vårdpersonal och patienter förväntas behöva stöd framöver. Människor som sedan tidigare lider av psykisk ohälsa kan fara illa av isoleringen som coronakrisen fört med sig. Det rapporterar Dagens nyheter.