Covid 19

Mindre alkohol i Europa – särskilt i Sverige

Restriktionerna under pandemin ledde till minskad alkoholkonsumtion i Europa visar svensk studie.

I en ny studieAlcohol consumption and closed borders, har forskaren Håkan Leifman, Karolinska institutet, tillsammans med Kalle Dramstad och Emil Juslin, IOGT-NTO, undersökt hur Covid-19-restriktioner påverkade försäljningen och konsumtionen av alkohol i 13 Europeiska länder. 

Pandemin medförde restriktioner, såväl för resor som för restaurangbesök och fester. Men också vissa lättnader, som att kommuner tillåtit hemleverans.

För att beräkna hur mycket alkohol som sålts i de 13 länderna jämfördes skattedata från 2015 till 2020.

– Pandemin skapade en unik möjlighet att studera förändringar i alkoholkonsumtionen när tillgängligheten på alkohol begränsas, säger Håkan Leifman, studiens huvudförfattare.

En pandemi kan tänkas påverka alkoholkonsumtionen på flera sätt. Människor utsätts för psykosocial stress, dels på grund av pandemin och förändrade livsmönster, dels på grund av ekonomisk oro för den som blir av med jobbet. Stress kan leda till ökad konsumtion, särskilt för den som redan tidigare har en hög konsumtion. Men ekonomiska svårigheter och ökad isolering kan också bidra till att man köper mindre alkohol och att många tillfällen till alkoholkonsumtion försvinner. 

Och det verkar som det senare överväger. Totalt minskade alkoholkonsumtionen i Europa med 3,6 procent. Minskningen är dock ojämnt fördelad både sett till länder och dryckesslag. Öl minskade mest, sannolikt beroende på att det är den dryck som mest dricks på restauranger och andra uteställen. Störst är minskningen i länder med höga nivåer av gränshandel av alkohol före pandemin.

– Vi fann att länder med särskilt stor gränshandel med alkohol före pandemin tenderade att se ökad inhemsk försäljning efter att pandemin slog till. När man ser till faktiskt konsumtion verkar den dock ha minskat mer i länder som Sverige, säger Håkan Leifman.

I Sverige minskade alkoholkonsumtionen med 6 procent. Störst var minskningen för sprit. Öl minskade också, medan konsumtionen av vin däremot gick upp något.

Svenskarnas inköp av alkohol görs ofta utomlands. När det inte gått att resa är det i stället på Systembolaget svenskarna handlat, vilket lett till kraftigt ökade skatteintäkter (trots att inga norska besökare kunde göra inköp i Sverige). Systembolagets ökade försäljning har dock inte kompenserat för den minskade införseln, vilket gör att totalkonsumtionen minskat.

Studien ger därför stöd för att gränshandeln bör begränsas, antingen genom nationella lagändringar eller i EU. Det skulle minska de alkoholrelaterade skadorna och underlätta för de nationella sjukvårdssystemen, särskilt i länder som Sverige, med hög alkoholskatt.

– Resultaten visar på vikten att väga in folkhälsofrågor i den översyn som just nu pågår av EU:s skatteregler för gränshandeln med alkohol, säger Håkan Leifman.

Under ett seminarium anordnat av Alkoholpolitiskt forum drog Håkan Leifman slutsatsen att åtgärder för att minska gränshandeln skulle:

  • Omfördela skatteintäkter.
  • Stärka effekten av nationella prisåtgärder för att minska alkoholskador.
  • Skapa lättnader för sjukvården.

Mer från Accent

Accent använder cookies i syfte att förbättra sajtens innehåll och funktionalitet. Läs mer om hur vi använder cookies och hanterar personuppgifter.

Läs mer