Alkoholpolitiken i EU

Jytte Guteland: Vin ses som koncept för lycka här

"Vi har fortfarande inte förstått hur farligt alkohol är", säger den svenska EU-parlamentarikern Jytte Guteland.

I caféet på parlamentsbyggnadens tredje våning sorlas det högljutt. Här serveras alkohol mitt på dagen till hågade parlamentariker. I den miljön representerar den socialdemokratiska EU-parlamentarikern Jytte Guteland Sveriges traditionellt restriktiva alkoholpolitik.

– Den svenska alkoholpolitiken har ju utmanats över åren. Samtidigt är det viktigt att fortfarande se att vår restriktiva alkoholpolitik medför att Sverige har bättre siffror vad gäller alkoholrelaterad dödlighet och lägre alkoholkonsumtion jämfört med mer liberala länder i södra Europa, säger hon.

I många länder på kontinenten är vinkulturen stark.

– Det finns en romantiserad bild av vin här. Det är som att det är något mystiskt väsen som är väsensskilt från allt annat vi intar. Som ett magiskt koncept för lycka. Och den inställningen finns även bland parlamentariker, och i det här huset.

”Det kan fnissas genant när man ska prata om vin.”

Jytte Guteland

Synen på alkohol skiljer sig markant från exempelvis synen på rökning.

– Det kan fnissas genant när man ska prata om vin. Synen på rökning är betydligt mer krass.

Europa är den världsdel där alkoholkonsumtion per person och år är högst.

– Det visar att vi fortfarande inte förstått hur farligt det är med alkohol. Och att det sitter väldigt djupt i vår kultur att alkoholen alltid ska finnas med.

Om Sverige lyckats påverka Europa i alkoholfrågor eller tvärt om är dock en öppen fråga.

– Där kommer statsvetare få titta närmare på vad Sveriges röst har betytt, säger Jytte Guteland.

Att det finns en stark kultur kring vin i Europa tror Jytte Guteland har påverkat alkoholpolitiken i EU.

– Det är möjligt att Sveriges alkoholpolitik hade svängt även utan EU, men i någon mån hoppas jag att vi och Europa tagit och gett av varandra.

När kommissionen i februari 2021 presenterade sin cancerplan lade de svenska socialdemokraterna i EU-parlamentet förslag på en rad ändringar i formuleringar kring förhållandet mellan cancer och alkohol.

– En del av det finns med i strategin. Vi lägger ändringsförslag och försöker påverka där vi kommer åt för att få bort reklam för alkohol, få märkningar på alkoholförpackningar, och komma åt den omfattande handeln av alkohol inom unionen, som även fungerar som grogrund för smuggling.

EU:s cancerplan hoppas hon är ett första steg i en ny riktning.

– Där erkänner man ju att alkoholen är en grundorsak till flera cancerformer. Man pratar om att 40 procent av cancerfallen skulle gå att förebygga. Där är alkoholen en väldigt stor del.

Att kommissionen gör den kopplingen är lovande, menar Jytte Guteland.

– Där har vi i Miljöutskottet slagit fast att vi inte bara ska driva behandlingsformer för cancer utan också ta upp grundorsakerna, och däribland alkoholens negativa effekt.

Att öppna för varningsmärkning av alkoholförpackningar verkar ha suttit väldigt långt inne enligt Jytte Guteland.

– Att det nu övervägs är värt att fira.

I början av december röstade EU:s specialutskott för cancerbekämpning igenom det textdokument som ska bli parlamentets ställningstagande för hur cancer ska bekämpas. I februari ska rapporten antas av parlamentet.

– Utifrån ursprungsförslaget har de preventiva bitarna stärkts, som arbetet mot marknadsföring till minderåriga och vikten av en hållbar och vegetarisk kost. Det är också positivt att innehållsförteckningar ska inkluderas på alkoholprodukter. Det är helt absurt att alkoholindustrin haft undantag från detta, säger Jytte Guteland.

Men det finns alltid utrymme för förbättringar tillägger hon.

– Jag hade velat se ännu skarpare skrivningar om vikten av ett folkhälsoperspektiv, bland annat kring e-cigaretter, och också om att även måttlig konsumtion av alkohol kan vara hälsoskadligt.

Gårdsförsäljning av alkohol är en annan fråga där EU spelar roll.

– Jag tycker att vi ska hålla fast vid Systembolaget och inte ha en massa undantag. Jag tror att det faktum att det inte handlar om spontaninköp spelat stor roll i Sverige.

Utöver politiken kan även en kulturell närhet till Europa ha påverkat svenskarnas syn på alkohol menar hon.

– Jag tror att många svenskar har varit ute i Europa och sett hur det fungerar att köpa alkohol där. Men man ser inte vilka negativa konsekvenser det har för folkhälsan. Det sambandet syns inte lika tydligt.

Civilsamhället gör rätt i engagera sig i EU-politiken, tycker Jytte Guteland.

– Det är en förutsättning för att vi ska ha en livaktig demokratisk debatt. Även för den representativa demokratin behövs en stark kanal från civilsamhälle till parlament och folkvalda.

Som EU-parlamentariker är hon flitigt uppvaktad av näringslivets lobbyister.

– För balansen, och för att vi ska få en heltäckande samhällsbild av vad som är viktigt, behövs även civilsamhällets röst.

Idag lämnar maktförhållandet mellan civilsamhälle och näringsliv en hel del att önska enligt henne.

– Jag tycker inte att det är en balans idag. Sen är vi många folkvalda som vill försöka hitta vägar mot balans och få olika perspektiv.

Jytte Guteland. Foto: Jens Wingren

Men det handlar inte bara om ideella föreningars röster.

– Vi behöver också skolor, pensionärsorganisationer och företrädare för samhället i bredare bemärkelse. Jag är övertygad om att det finns många parlamentariker i det här huset som eftersträvar det.

Idag måste den som är huvudansvarig för en lagstiftning inom EU, samt EU-kommissionärer, redovisa vilka de träffat för att samtala med.

– Det borde kunna breddas och även gälla andra parlamentariker. Så det finns utrymme för förbättringar av EU:s transparensregister. Men det finns inget som hindrar oss parlamentariker från att jobba bättre än det som är miniminivån.

Tillvägagångssättet för att påverka EU:s politik skiljer sig inte nämnvärt mellan civilsamhälle och näringsliv menar Jytte Guteland. Skillnaden ligger snarare i vilka resurser man rör sig med.

– Får du ett mejl om en viss fråga, och sedan tio mejl med en annan synpunkt i samma fråga, så kommer du att bry dig mer om de där tio. Det behöver ju inte betyda att det första mejlet var mindre viktigt, utan kan bero på att det andra perspektivet har mer resurser att mobilisera.

Hon tror att många lobbyister jobbar med att påverka EU:s lagförslag redan innan de nått fram till EU-parlamentarikerna. Det vill säga genom att vända sig direkt till EU-kommissionen.

– Där finns det nog också olika ekonomiska möjligheter att lobba mot kommissionens tjänstemän. Det blir ett filter redan innan lagförslagen kommer till oss, säger hon.

Att få den svenska allmänheten mer intresserad av EU är en stor fråga där Jytte Guteland säger att de politiska partierna har ett stort ansvar.

– Jag tror att vi måste se sluta se EU som en skild del från övriga parlament och istället se det som ett svenskt inrikesparlament. Europaparlamentet är ett svenskt parlament, och det tror jag att det är viktigt att vi förmedlar.

Mer från Accent

Accent använder cookies i syfte att förbättra sajtens innehåll och funktionalitet. Läs mer om hur vi använder cookies och hanterar personuppgifter.

Läs mer