Emil Juslin och Runa Neely. Foto: Aurélie Geurts

De lobbar för folkhälsan

IOGT-NTO:s Brysselkontor är i underläge vad gäller ekonomiska resurser. Men kan ändå vara den lilla tuvan som ruckar alkoholindustrins lass.

– Det här är väldigt Bryssel, säger Runa Neely och pekar på en fuktskada i taket.

En bit därifrån saknas en takplatta efter att en tidigare fuktskada lagats. Tydligen är fuktskador något som sätter prägel även på moderna kontorshotell, som det där IOGT-NTO-rörelsens brysselkontor huserar sedan september 2020.

Det ligger i ett kontorshotell vid Madou, och är fyllt av ideella organisationer. Att flytta in i de nya lokalerna var en av de första sakerna som Emil Juslin fick vara med och göra när han började jobba på i Bryssel, då som assistent boendes med åtta andra i ett kollektiv.

Idag är han fast anställd som politisk sekreterare i EU-frågor och har just skaffat en egen lägenhet. Runa Neely är den nya politiska assistenten. Hon har varit på plats i två månader när Accent är på besök. De två kollegorna har ett och annat gemensamt; båda är utbildade statsvetare i 25-årsåldern, har rötterna i Umeå, och är nykterister.

– Tidigare såg jag inte på min nykterhet som något politiskt, men jag fick upp ögonen för IOGT-NTO när jag gjorde ett forskningsprojekt under min utbildning, säger Runa Neely.

– Jag var kanske inte så intresserad av EU när jag pluggade, men jag har alltid varit intresserad av civilsamhället. Det känns som att jag lär mig mer om EU av att vara här, och får se hur allt går till, än vad jag lärde mig i skolan.

Samtidigt har hon allt mer insett vidden av hur komplext EU:s arbete är. För varje sak hon lär sig öppnar sig nya områden. För det är verkligen inte lätt att hänga med i hur EU fungerar och vad som skiljer de olika institutionerna åt.

Emil Juslin har ett visst försprång, dels för att han redan gjort ett år i Bryssel, dels för att hans EU-intresse sträcker sig längre bakåt i tiden. Han började intressera sig för EU-frågor redan på gymnasiet genom organisationen Europeiska ungdomsparlamentet.

– Det var en spännande balans mellan internationell och nationell politik som gjorde det intressant. Det bästa av båda världar, säger han.

Men även han säger att han lärt sig mycket om alkoholpolitik av arbetet på Brysselkontoret.

– Nyligen hade vi en lagprocess där de flesta från civilsamhället verkade förvirrade kring hur omröstningen skulle gå till eftersom det handlade om en rätt annorlunda process. Så EU:s byråkrati hittar ständigt nya sätt att överraska på.

Emil Juslin och Runa Neely. Foto: Aurélie Geurts

Det svåra i att relatera till EU:s politik återspeglas i européernas valdeltagande i EU-parlamentsvalet. 2019 röstade bara hälften av européerna. Belgarna är överlägset bäst på att rösta till EU-parlamentet och har legat på 90 procents valdeltagande sedan 1970-talet. Sverige låg länge på mellan 40 och 45 procents valdeltagande, men 2019 ökade det till hela 59,8 procent.

Sverige gick med i EU 1995 efter en folkomröstning. Åren innan folkomröstningen var ett eventuellt EU-medlemskap en stor fråga för nykterhetsrörelsen. Extrainsatta kongresser arrangerades både av UNF och IOGT-NTO för att ta ställning för eller emot ett svenskt EU-medlemskap.

Men redan innan Sverige blivit medlemmar i EU hade nykterhetsrörelsen siktet inställt på att ha ett kontor i Bryssel. Det var Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhets, NBV, styrelse som först plockade upp idén, och kontoret var till en början ett samarbete mellan NBV, IOGT-NTO, Motorförarnas helnykterhetsförbund (MHF), och Blå bandet. Några år senare strukturerades projektet om så att NBV tog hela kostnaden för kontoret och upplät det till sina medlemsorganisationer.

”Spaning och opinionsbildning behövde göras i tidigt skede.”

Peter Moilanen

Peter Moilanen, idag chef på Narkotikapolitiskt center, NPC, var 1999 nytillträdd generalsekreterare på Ungdomens nykterhetsförbund, UNF, och minns att han inte ville ta kostnaden för att skicka en representant till Brysselkontorets invigning. Senare skulle han själv komma att jobba som EU-konsulent och se till att IOGT-NTO skaffade en permanent anställd representant i Bryssel.

– NBV:s ingång var att EU kommer påverka oss så mycket att det finns en enorm folkbildningsinsats att göra med att öka förståelsen. IOGT-NTO:s att fler och fler alkoholpolitiska beslut skulle komma att formas i Bryssel, varför spaning och opinionsbildning behövde göras i tidigt skede. Utifrån det var resurserna välinvesterade, säger han.

Bemanningen på kontoret var under många år temporär. NBV hade en representant på plats då och då, och Peter Moilanen var i Bryssel som konsulent en vecka i månanden mellan 2004 och 2007. För att få mer permanent närvaro började man rekrytera praktikanter, oftast unga personer som var i Bryssel ett år i taget.

– Ett tag hade vi två praktikanter, där en av dem byttes ut varje halvår. På det sättet kunde den som varit där innan lättare lära upp den andra. Men med en politisk sekreterare på plats räckte det med en praktikant.

Bryssel präglas av att vara ett maktcentrum där många ambassader och institutioner vill ha sina kontor. Foto: Aurélie Geurts

Emil Juslin och Runa Neely sätter på sina ansiktsmasker och gör sig redo för dagens första möte. I Belgien krävs vaccinationsbevis för att få äta på restaurang, och måste bära ansiktsmask inomhus.

– Pandemin gjorde länge att mycket av vårt arbete fick göras framför en skärm. Nu är vi tillbaka i lite mer av ett normalläge. Men vad det innebär växlar från vecka till vecka beroende på vilka frågor som är aktuella, säger Emil Juslin.

– Det är sällan som en dag är den andra lik. Speciellt när vi har allt fler fysiska möten. Det är också mycket roligare, säger Runa Neely.

Även om sakfrågorna ofta varierar så finns det vissa ämnen som ständigt återkommer.

– Gränshandeln är en sådan. Det är ett område där det inte finns så mycket tydliga regler och det gör det svårt för tullen att agera. Att det idag är så lätt att åka till Tyskland och köpa billig alkohol är ett problem eftersom det underminerar den svenska folkhälsopolitiken, säger Emil Juslin.

”Mycket av diskussionerna kring att bevara monopolet eller inte handlar om EU-rätten.”

Emil Juslin

Han menar att det finns många alkoholpolitiska frågor som brukar betraktas som nationella, men som i själva verket har sin grund i EU-politik.

– Gårdsförsäljning är en sådan fråga. Mycket av diskussionerna kring att bevara monopolet eller inte handlar ju om EU-rätten. Sverige har ett undantag för vårt detaljhandelsmonopol, och om man skulle införa gårdsförsäljning så skulle det EU-rättsligt innebära att monopolet inte kan finnas kvar, säger Emil Juslin.

Även hur alkohol får marknadsföras i Sverige påverkas av EU.

– Man påverkas mycket av de andra medlemsstaterna. Som till exempel när TV-nätverket Discovery var baserade i England, och därför kunde sända vilken alkoholreklam de ville även till svenska TV-tittare, trots att vi har ett svenskt förbud.

Möte på Eurocare. Foto: Jens Wingren

Dagens första möte är med Eurocare, som finns i Norgehuset precis bakom EU-kommissionens stora glasbyggnad. Eurocare är en paraplyorganisation där IOGT-NTO är medlem, och som arbetar med alkoholpolicy och att minska alkoholskador. Generalsekreterare Florence Berteletti och hennes medarbetare tar emot i ett rymligt konferensrum.

– Emil och Runa gör ett fantastiskt jobb med analys och att hålla koll på vad som händer inom EU:s olika institutioner kring alkoholpolitik, säger Florence Berteletti.

Att odla samarbeten är en nyckelfråga för att lyckas i Bryssel, enligt Emil Juslin och fortsätter:

– Även om det är en stor förmån att kunna vara på plats och jobba med EU-frågorna så representerar vi bara ett land och har främst kontakt med svenska parlamentariker. För att förändra så behöver vi i civilsamhället hjälpas åt.

– Det är väldigt få som håller på så specifikt med alkoholpolitik som vi gör. Även våra samarbetsorganisationer håller på med andra ämnen, men för oss är alkoholpolitiken vårt främsta fokus, säger Runa Neely.

Även om området kan verka snävt så finns det alltid saker att göra.

– Man kan alltid hitta alkoholaspekter i nya frågor. Ibland kan problematiken bestå i att alkoholen inte finns med i diskussionen, till exempel när man pratar om jämställdhetsfrågor, där alkohol aldrig nämns, säger Emil Juslin.

Dagens möte handlar om Särskilda utskottet för cancerbekämpnings rapport om EU:s arbete mot cancer. Det är ett digert dokument som just nu håller på att hamras fram i parlamentets utskott med sikte på att röstas igenom nästa år. Rapporten är ett svar på EU:s cancerplan som EU-kommissionen lade fram i februari, och i dagsläget finns tusentals förslag på tillägg i texten som parlamentarikerna lämnat in.

Emil Juslin och Runa Neely har gått igenom tilläggsförslagen, sorterat ut de som handlar om alkohol och bedömt om de är bra eller dåliga. Det gäller att identifiera vänner och fiender i påverkansarbetet.

– Frankrike kan vara bra på vissa områden, Tyskland är nästan alltid dåliga, men Italien är värst, säger Florence Berteletti.

Många av de rödmarkerade tilläggsförslagen är snarlika, man vill få in formuleringar som gör sambandet mellan alkohol och cancer mindre uppenbart. Problemet med alkohol och cancer formuleras som ett individuellt problem för de med en skadlig konsumtion.

– Alkoholindustrins lobbyister vill gärna göra alkoholskadorna till ett individuellt problem och menar att det därför inte skulle fungera att sänka totalkonsumtionen. För det är ju det alkoholindustrin inte vill, eftersom det skulle minska deras vinster, säger Emil Juslin.

– Det finns vissa ”trigger words” som gör att man förstår att nu har antingen industrin varit här eller så är det någon parlamentariker som sedan tidigare är vänligt inställd till industrin, säger Runa Neely. 

Men det finns bevisade metoder för att bekämpa alkoholskadorna. De handlar just om att sänka totalkonsumtionen genom att göra alkohol dyrare, mindre tillgänglig och mindre synlig. Tillvägagångssätten för att nå dit kan sammanfattas i akronymen SAFER, som Florence Berteletti ritat upp på ett stort anteckningsblock, och går igenom bokstav för bokstav.

Möte på Eurocare. Foto: Jens Wingren

EU:s arbete mot cancer är en stor fråga, men det saknas plattformar för diskussioner om alkoholens cancerrisker anser Florence Berteletti.

– Traditionellt har man varit mer intresserad av att gynna försäljning av alkohol än att stävja den. Så vi måste se till att medlemsländer som redan har en bra alkoholpolitik, som de skandinaviska länderna, kan fortsätta göra det som är rätt för deras egen befolkning. Alkohol är inte en matvara och borde inte heller betraktas som mat politiskt. Det är en psykoaktiv drog, säger hon.

Florence Berteletti vill satsa på att driva igenom varningstexter på alkoholförpackningar. Något som hon redan varit med och förverkliga på tobaksområdet.

– Varningsetiketter är något som finns på politikernas agenda och då måste vi arbeta för att göra det bästa möjliga av det. Det kommer att vara en lång process, men inom tio år kommer varningstexter på alkoholförpackningar vara en verklighet, det är jag absolut säker på.

– Varningstexter kan ju utformas på många olika sätt, vissa är ganska verkningslösa medan andra skulle kunna göra mycket stor skillnad. Där gäller det att vi är med från början och påverkar så att förslaget gör skillnad, säger Emil Juslin.

Florence Berteletti. Foto: Jens Wingren

Emil Juslin är för närvarande mer mån om att arbeta för att se till att rapporten benämner alkohol som en ledande orsak till cancer. I nuläget finns en sådan formulering, men det finns flera tilläggsförslag som vill tona ner sambandet mellan alkohol och cancer.

Senare på dagen strålar Emil Juslin och Runa Neely samman på kontoret för ett videomöte med sin arbetsgrupp. Organisatoriskt ligger Brysselkontoret under IOGT-NTO:s drogpolitiska avdelning i Sverige och de knyter ofta an till det som sker på hemmaplan.

– Nu när gårdsförsäljningsfrågan är så stor hemma gör även vi på Brysselkontoret vår beskärda del. Vi gör också en hel del omvärldsbevakning för att se till att vi hänger med i vad som händer, säger Emil Juslin.

”Näringspolitiska intressen vinner ofta över hälsopolitiken.”

Emil Juslin

Att driva alkoholfrågor kan röra upp djupt rotade kulturella skillnader. Europa är den kontinent som dricker mest alkohol i världen per capita och i EU-parlamentets moderna kafé kan parlamentarikerna även få sig lite starksprit mellan arbetspassen.

– Man kan känna av att det finns skillnader i hur man ser på alkohol, speciellt när det gäller de vinproducerande länderna där industrin är väldigt stark och kopplad till jordbruksindustrin, säger Emil Juslin.

Det finns också länder som tidigare haft stora problem med alkohol och som är bra på att driva på för förändring.

– Irland har till exempel länge haft hög alkoholkonsumtion, men kommer nu med många bra och kreativa förslag. Samma sak med Litauen. Enligt mig är det viktigaste hur frågan utformas. Om de utformas som jordbruksfrågor kommer oftast de kulturella argumenten fram, inte minst vinets roll i medelhavskosten. Men om man ser dem som hälsofrågor så är det lättare för vårt perspektiv att komma fram.

Han upplever att hälsofrågor har fått allt mer utrymme i EU på sista tiden. Men den som driver ett folkhälsoperspektiv i EU kämpar fortfarande ur ett underläge.

– Näringspolitiska intressen vinner ofta över hälsopolitiken. Många pratar fortfarande om EU som en i grunden näringspolitisk organisation. De fundamenten sitter kvar och där hoppas jag att man på sikt kan balansera upp genom att stärka folkhälsoperspektivet, säger Emil Juslin.

Emil Juslin och Runa Neely. Foto: Aurélie Geurts

IOGT-NTO-rörelsens EU-kontor är också i ett starkt numerärt underläge mot industrins lobbyister. EU har ett transparensregister där parlamentariker kan registrera vilka lobbyister de har pratat med, men än så länge är det frivilligt att uppge. Däremot ska det registreras när lobbyister träffar medlemmar i EU:s kabinett.

– Där kan vi se att kommissionärerna åren 2014–2019 hade nästan 300 möten med alkoholindustrin, men bara 19 möten med civilsamhället. Det säger en hel del om industrins kapacitet och vilka kontakter de har. Och samma problematik finns inom andra områden som miljöfrågor eller tobak, säger Emil Juslin.

Han invänder inte mot att kallas lobbyist, även om ordet ofta ges en negativ klang.

– Lobbyism i sin grund behöver inte vara så problematiskt. Det kan handla om att träffa en parlamentariker med liknande åsikter och ge dem ett bra faktaunderlag, en rapport från WHO om alkohol och cancer till exempel. Vi kan förse dem med argument för en sak som de redan tror på.

Att lobbyister skulle ägna sig åt att i slutna rum och med tveksamma medel driva parlamentariker till att byta åsikt tror han säkert förekommer, men att det inte är ett vanligt sätt att gå tillväga.

– Många beslutsfattare är stressade. De hinner inte läsa allt som sätts framför dem och om man då pekar ut för dem att de bör titta närmre på ett visst förslag så kan man komma en lång väg.

”Även utan EU hade Europas länder behövt ha avtal med varandra.”

Emil Juslin

Tjugo minuters promenad från IOGT-NTO-rörelsens kontor ligger Europaparlamentets välvda byggnader i sten och glas. Det blåser kalla höstvindar längs de stenbelagda gatorna.

– Det är ändå rätt bra väder för att vara Bryssel, säger Runa Neely, och berättar att det typiska vädret här är både regnigt och kallt.

Människor på väg in till parlamentskomplexet Espace Léopold passerar förbi. Byggnadens namn för tankarna till den ökände belgiska kolonialkungen Leopold II, en påminnelse om det Belgiens koloniala förflutna. Idag är Bryssel maktcentrum för en ny överstatlig förening, men denna gång en förening som ingåtts frivilligt.

– Det finns helt klart nackdelar med att EU för delar av alkoholpolitiken längre ifrån Sverige. Men även utan EU hade Europas länder behövt ha avtal med varandra, till exempel för att reglera handeln. Nu finns åtminstone en demokratisk struktur för att göra det, säger Emil Juslin.

Lyssna på en radioversion av reportaget i avsnitt 42 av Accentpodden:

Mer från Accent