Ny forskaröversikt

”Höjd alkoholskatt bästa åtgärden”

Begränsningar av alkohol är det bästa sättet att skydda folkhälsan. Liksom att hålla industrin utanför politiken.

Det bästa sättet att skydda folkhälsan är skatter som gör alkohol dyrare och restriktioner som minskar tillgången på alkohol. Det visar den nya versionen av kunskapsöversikten Alcohol: No Ordinary Commodity, på svenska Alkohol: ingen vanlig vara, som sammanställts av välrenommerade forskare från olika delar av världen.

– Vi har numera mycket bra bevis för vilka åtgärder som fungerar för att minska alkoholskadorna, även på individnivå, säger Thomas Babor, internationellt ledande alkoholforskare och professor emeritus vid University of Connecticut School of Medicine, som lett arbetet med att uppdatera översikten.

Enligt forskarna är det som avgör hur mycket alkohol befolkning dricker vad alkoholen kostar, hur tillgänglig den är, hur stor acceptansen för att dricka är, hur aggressiv marknadsföringen är, samt hur omfattande regelverk som omgärdar alkoholhanteringen. 

Den vetenskapliga evidensen för vilka politiska åtgärder som fungerar för att minska skadorna av alkohol har ökat på senare år. De som forskarna kommit fram till fungerar bäst är alkoholskatter och åtgärder för att begränsa tillgängligheten, som försäljningsmonopol, åldersgränser, och begränsade öppettider.

– Allra bäst är att höja alkoholskatten. Ju högre skatter desto mindre dricker folk. Det fungerar för alla grupper, även ungdomar och de som dricker mycket. Höjda skatter minskar skadorna och därmed kostnaderna. I Litauen såg man tydligt att dödsfallen sjönk när man höjde skatten. Samtidigt fick staten in mer pengar.

Minimipriser är ett annat ekonomiskt verktyg som fungerar.

– Det riktar bara in sig på den billigaste alkoholen, men effekten blir densamma. Däremot är den sämre eftersom samhället inte får del av de ökade intäkterna. De hamnar istället hos industrin eller handlarna och bidrar inte till att täcka kostnaderna som alkoholen orsakar, säger Thomas Babor.

Men även andra åtgärder som begränsar tillgängligheten har effekt.

– Att reglera vilka som får handla, när, och till vilket pris påverkar skadorna. När man begränsade öppettiderna för barer i Brasilien till klockan 23:00 så minskade mordfallen. 

Det är också effektivt att förbjuda alkoholreklam.

– Ett växande hot är den ökande digitala marknadsföringen. Industrin går runt nationell lagstiftning och de vänder sig till unga. Inte nog med exponeringen av alkohol i sociala medier. I samma stund som du ser en annons kan du klicka på den, beställa varan och få den hemlevererad.

Även från Ryssland visar forskningen att åtgärder som minskar alkoholkonsumtionen har effekt.

– Där har man sett ett tydligt samband med förväntad livslängd. Det visar att vi ganska enkelt kan minska andelen som dör för tidigt. Det är de goda nyheterna. De dåliga är att alkoholindustrin behandlas som elefanten i rummet. Vi pratar inte om den, än mindre forskar vi på den. 

För vissa grupper fungerar även andra åtgärder säger Thomas Babor.

– Lagstiftning mot rattonykterhet har också effekt, särskilt på unga personer om den följs upp med synliga kontroller och information. Även att modifiera dryckesmiljön genom att till exempel utbilda serveringspersonal kan ha god effekt. Korta interventioner fungerar för personer som dricker för mycket och tillgänglig behandling hjälper personer med beroende. Men på befolkningsnivå påverkar inte den här typen av åtgärder.

Thomas Babor pekar på att marknaden nu styrs av några få stora, transnationella företag.

– Ofta har de större ekonomisk styrka än länderna de verkar i. Särskilt i Afrika och Asien har industrin motsatt sig alkoholpolitiska åtgärder som fungerar. Alkoholindustrin bidrar till att konsumtionen och skadorna ökar. Samhället betalar kostnaderna, medan alkoholindustrin gör enorma vinster. Framöver är det industrin vi behöver fokusera på. Det är en utmaning att få till stånd ett internationellt samarbete mot industrin.

Mer från Accent