– När alkohol står bredvid vardagliga råvaror som mat och läsk kan det förändra ungdomars normer, säger forskaren Mahmood Gohari.
2015 fick alkohol börja säljas i vanliga livsmedelsbutiker på 450 olika platser runt om i kanadensiska Ontario.
Det har fått tonåringar i provinsen att drastiskt förändra sina konsumtionsmönster: Flera har gått från att helt avstå alkohol – till att högkonsumera alkohol flera gånger i veckan visar en färsk studie från University of Waterloo.
Undersökningen visar att det var 75 procent mer troligt att ungdomar som tidigare avstod från alkohol övergick direkt till högrisk-kategorin. Detta enligt Mahmood Gohari, en av forskarna bakom studien. Att det skulle vara en så kraftig utveckling för icke-konsumenter förvånade honom.
– Vi förväntade oss att se en mer gradvis ökning av alkoholanvändningen, exempelvis övergångar från total avhållsamhet till periodiskt drickande – men vi observerade istället en direkt övergång till högriskdrickande. Även om det rörde en rätt liten grupp studenter, är förekomsten av en sådan övergång mycket allvarlig, säger han till Accent.
För att förstå den skarpa utvecklingskurvan måste man utforska ungdomarnas beteende, konstaterar Mahmood Gohari. Han tror att den ökade tillgängligheten genom matbutikerna lockar nya grupper.
– Vi tror att fler butiker med alkohol kring skolor kan uppmuntra till nyfikenhet och öka frestelsen för de som inte dricker, snarare än för de som redan har testat alkohol någon gång, säger Mahmood Gohari.
Matbutikernas försäljning verkade nämligen inte ha någon större inverkan på 57 procent av dem som drack med jämna mellanrum. Det vill säga de unga som konsumerar alkohol tre gånger per månad, och inte överkonsumerar vid dessa tillfällen.
De unga som drack mycket alkohol redan från början, drabbades däremot också hårt. De behöll alltså sitt högrisk-beteende när butikerna tog in alkohol på hyllorna.
– Orsaken kan vara en ökad tillgång på alkohol. Antingen genom att öka den informella tillgängligheten till alkohol, från föräldrar, syskon eller kamrater – eller genom att de själva kan köpa direkt från butiken, säger Mahmood Gohari.
Forskarna använde data från fler än 2 200 elever i årskurs nio, och följde dem under fyra år. Först två år före policy-förändringen infördes 2015, och sedan två år efteråt, genom en undersökning bland 65 000 kanadensiska ungdomar.
De jämförde även grupperna som hade tillgång till alkoholen i livsmedelsbutikerna med två kontrollgrupper: en grupp på platser i Ontario där butikerna inte sålde alkohol, och en grupp från Alberta där alkohol har sålts i matbutiker under flera år.
Tidigare forskning har vanligen studerat alkoholpolitiska effekter på vuxna – det vill säga de som får köpa och konsumera alkohol. Men inte specifikt på ungdomar.
Studien är mycket viktig enligt forskaren Mahmood Gohari: alkoholkonsumtionen är redan mycket utbredd bland kanadensiska ungdomar – och siffrorna visar tydligt hur små policyförändringar kan göra stor skillnad.
– Alkoholrelaterad politik rör en stor del av befolkningen. Inte bara ungdomar – vi vet att ett alkoholbeteende som uppstår under tonåren har långsiktiga effekter på olika delar av en individs liv, det följer dem upp i vuxenlivet, säger Mahmood Gohari.
Nu tror och hoppas han att resultaten kan ge beslutsfattare mer information, så att de kan förbättra alkoholpolitiken. Han tror också att kunskap om alkoholmönster bland elever gör att skolorna tar itu med frågan.
Högskolor där många elever dricker mycket alkohol kan till exempel fokusera på insatser som syftar till att minska riskfyllt drickande, säger han. Eller initiera familjeprogram för att begränsa ungdomars tillgång till alkohol i hemmet.
Mahmood Gohari menar att framtida forskning bör undersöka långsiktiga konsekvenser av Ontarios policyförändring på ungdomars attityder och konsumtion av alkohol.
– Det kan också finnas bredare långsiktiga problem för folkhälsan, inte bara för ungdomar. Till exempel antalet skador, sjukhusvistelser, eller självmord som kan kopplas till alkohol eller sociala problem.