Att omdömet sviktar när man druckit alkohol är väl känt. Då blir det svårare att koma ihåg att hålla avstånd och att bedöma vilka situationer som är riskabla ur smittsynpunkt. Det har fått en rad länder att införa restriktioner som begränsar möjligheten att köpa alkohol, och att dricka på barer tillsammans med andra.
Inte bara avlägsna länder i Asien, USA och Afrika (se faktaruta nedan) har fokuserat på alkohol som smittrisk. Också vårt grannland Norge förbjöd i början av augusti all alkoholservering efter midnatt.
Men från svenskt håll är det tyst. Inga nedstängningar av barer och restauranger, inga inskränkningar i alkoholserveringen och inga rekommendationer eller upplysningar till allmänheten. Accent deltog i Folkhälsomyndighetens presskonferens för att försöka få svar på varför.
Under presskonferensen säger Svante Werger, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, att det varierar ganska mycket hur väl människor följer rekommendationerna om social distansering och att följsamheten minskar bland unga vuxna.
Skulle det inte kunna påverka följsamheten om Sverige införde restriktioner för alkoholförsäljningen på samma sätt som till exempel Norge?
– För alla åtgärder man vidtar måste man beakta vad som ger effekt, och från den bransch som är berörd, vad som går att göra. Utifrån det får man gemensamt komma fram till eventuella förändringar av regelverket, säger Svante Werger.
”Diskussionen har inte varit uppe om det finns skäl att tro att ett visst klockslag för servering skulle innebära stor skillnad.”
Karin Tegmark Wisell, Folkhälsomyndigheten
Han bollar över till Karin Tegmark Wisell, avdelningschef på Folkhälsomyndigheten, FHM.
– Diskussionen har inte varit uppe, än så länge, om det finns skäl att tro att ett visst klockslag för servering skulle innebära stor skillnad. Men vi följer utvecklingen i Norge så får vi se, säger hon.
Eftersom Accent inte får svar på alla frågor under presskonferensen fortsätter kontakten per mejl.
Världshälsoorganisationen, WHO, rekommenderade redan i våras att man ska avstå från alkohol under pandemin. Dels för att alkohol påverkar immunsystemet negativt och dels för att omdömet försämras, vilket kan leda till minskad följsamhet till myndigheternas rekommendationer.
”Hur alkoholkonsumtion påverkar risken för just covid 19 vet vi inte.”
Marie Risbeck, Folkhälsomyndigheten
Varför har inte några sådana rekommendationer kommit från svenskt håll?
– Det stämmer att det finns studier som visar att alkoholkonsumtion kan öka risken för infektionssjukdomar såsom tuberkulos och lunginflammation. Hur alkoholkonsumtion påverkar risken för just covid 19 vet vi inte. Vi uppdaterar löpande informationen på vår webb, vilket även kan inkludera alkoholkonsumtion och covid 19, svarar Marie Risbeck, enhetschef på Folkhälsomyndigheten.
I en intervju i Svenska Dagbladet lovar Folkhälsomyndighetens generaldirektör att råd om levnadsvanor ska komma till hösten.
Kommer de råden att beröra alkohol?
– Vi, och hela samhället, behöver framöver rikta mycket större
uppmärksamhet mot livsvillkor och levnadsvanor. För oss handlar det framförallt om att lyfta betydelsen av detta till de aktörer som mer direkt är ansvariga för genomförandet av folkhälsoinsatser. Och också se vilket kunskapsstöd som behövs, svarar Marie Risbeck.
Bland allmänheten är det gruppen ”70 plus” som Folkhälsomyndigheten kommer att rikta sig till.
– I närtid kommer vi att ta fram information och stöd till gruppen 70 plus när det gäller psykisk hälsa och levnadsvanor då detta är en grupp som i väldigt stor utsträckning fått begränsa sitt fysiska umgänge.
Marie Risbeck säger att Folkhälsomyndigheten följer utvecklingen och analyserar konsekvenserna av pandemin ur ett brett folkhälsoperspektiv.
– Kunskapen som tas fram kan handla om hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av förändrade livsvillkor och levnadsförhållanden till följd av pandemin. Den avser även utvecklingen av levnadsvanor inklusive alkohol.
Många har uttryckt oro för att personer med riskbruk av alkohol ska
”trilla över gränsen” under pandemin, då hemarbete gör upptäcktsrisken
mindre. Isolering är ytterligare en riskfaktor och såväl Folkhälsomyndighetens nya rapport om psykisk ohälsa som en ökning av antalet samtal till Alkohollinjen tyder på att pandemin är en riskperiod.
”Svenska undersökningar som gjorts visar att de allra flesta inte ändrat sina dryckesvanor.”
Marie Risbeck, Folkhälsomyndigheten
Har Folkhälsomyndigheten några tankar om vad som kan göras för
den gruppen?
– Det är väldigt viktigt att fånga upp personer som ökar sin alkoholkonsumtion och riskerar att hamna i missbruk eller beroende. De svenska undersökningar som hittills gjorts visar att de allra flesta inte ändrat sina dryckesvanor, samtidigt som några ökat och några minskat sin alkoholkonsumtion under pandemin. Det framgår till exempel av resultat från vår Hälsorapport från maj CAN:s preliminära analyser och av monitordata.
Marie Risbeck säger att Folkhälsomyndigheten fortsätter att samla in data för att följa utvecklingen.
– Vi kommer till exempel att göra jämförande analyser utifrån data från den nationella folkhälsoenkäten, och vi genomför systematisk bevakning av svenska och internationella studier.
Den som är orolig för sin egen eller någon närståendes konsumtion ska inte dra sig för att ta kontakt, anser hon.
– Det kan vara bra att prata med någon för att få stöd och råd. Man kan tex vända sig till Alkohollinjen, 020-84 44 48, www.alkoholhjalpen.se, www.1177.se eller vända sig till sin vård- eller hälsocentral. Det kan också vara bra att man pratar ihop sig på arbetsplatsen om
hur man kan hålla kontakt även om man inte ses fysiskt lika mycket.
Från flera håll rapporteras att kvinnor och barn drabbats mer av våld i hemmet när fler befinner sig i hemma mer än vanligt.
Våld i hemmet är ofta kopplat till alkohol, vad görs för dem som är utsatta?
– Sverige har under hela pandemin haft inriktningen att hålla skolor öppna. Dels eftersom det visat sig att barn inte driver smittspridningen, men också för att motverka isolering och möjliggöra för barn att ha kvar skolan som en friskfaktor och kontaktyta gentemot andra vuxna och barn.
Marie Risbeck säger att forskningen visar att det kan vara mycket svårt för både vuxna och barn som utsätts för våld att ta kontakt med andra och berätta hur man har det.
– Därför är det väldigt viktigt att det bedrivs ett lokalt förebyggande arbete för att motverka våld, men också att det finns åtgärder för de som redan befinner sig i en våldsutsatt situation. Den som är orolig för sin egen eller någon annans situation kan till exempel vända sig till Kvinnofridslinjen, 020-50 50 50, eller till en kvinnojour, säger hon.
”Vår bedömning är att de åtgärder som vidtagits hittills är effektiva även i sammanhang där det förekommer alkoholkonsumtion.”
Marie Risbeck, Folkhälsomyndigheten
Nu ska upp till 500 personer ska kunna delta i en offentlig tillställning, är det inte hög tid att Folkhälsomyndigheten säger något om alkohol?
– Att hålla fysiskt avstånd och undvika trängsel är en central smittskyddsåtgärd under pågående pandemi. Det är särskilt viktigt då personer vistas i lokaler med människor som de normalt inte träffar. Tanken är att situationen utvärderas efter en kort tid och att maxtalet kan ändras om smittspridningen ökar. För att undvika smittspridning på restauranger gäller sedan i somras lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen, framtagen i syfte att minska trängseln, och vi uppfattar att åtgärderna har varit framgångsrika.
Hon tycker att människor tar stort ansvar.
– Det har visserligen kommit rapporter om trängsel på vissa restauranger, badstränder, parker och affärer, men det har också kommit många rapporter om att åtgärder vidtagits och att många tar ansvar för att undvika trängsel. Vår bedömning är att de åtgärder som vidtagits hittills är effektiva även i sammanhang där det förekommer alkoholkonsumtion, säger Marie Risbeck.