Det är forskare vid Lunds universitet som gjort den första kartläggningen någonsin av boenden för människor över 50 år med långvarigt beroende av alkohol eller andra droger.
De utgör en växande grupp i samhället, som ofta saknar bostad och en fast punkt i tillvaron, och varken passar in inom den vanliga äldreomsorgen, hemtjänsten eller beroendevården. Många hänvisas i åratal till härbärgen där de tvingas byta säng varje natt.
Forskare har undersökt hur stödet till den här gruppen kan förbättras.
– Många kommuner efterfrågar stabila lösningar, säger Tove Harnett, forskare i socialt arbete vid Lunds universitet, på Lunds universitets webbplats.
I rapporten undersöks 23 olika boendeformer som inte ställer krav på drogfrihet. Stödet som ges där handlar framför allt om mat och omsorg, ingen behandling mot beroendet.
– Å ena sidan kan man se boendena som respekt för människors självbestämmande, och att man ger folk som levt ett hårt liv en viss värdighet på äldre dagar. Å andra sidan kan man se det som ålderism, att man ger upp ambitionen att förändra efter en viss ålder, säger Tove Harnett.
Särskilda boenden där alkohol och droger tillåts fyller alltså en viktig funktion, men är utmanande miljöer.
– De ska varken idylliseras eller målas ut som förskräckliga. Men vi har sett att det behövs mer uppföljning av verksamheten som pågår där, annars riskerar den allmänna miljön att bli tillåtande och gränslös på ett sätt som gör att människor far illa, säger Tove Harnett.
I rapporten rekommenderas att personalen behöver utbildningsinsatser, och det behövs även program för uppföljning både av hyresgästerna och av själva boendet. I många fall saknas en individuell planering, vilket försvårar för personer som vill komma vidare efter en tid på boendet.