Äldre i Norden dricker allt mer. Det visar en färsk studie genomförd av bland andra forskaren Neda Agahi, äldreforskare vid Karolinska Institutet. Hon anser att området dryckesvaror bland äldre är understuderat.
Fler äldre dricker alkohol, de dricker oftare och andelen som intensivkonsumerar har ökat. Ökningen har framförallt skett bland kvinnor, vilket beror på att äldre män tidigare druckit betydligt mer – men nu är konsumtionen mer jämnt fördelad mellan könen.
När det gäller alkoholkonsumtion för äldre överlag ligger Danmark i topp och har det högsta antalet alkoholanvändare, och också den högsta andelen personer som dricker mycket alkohol. Finland kommer på andra plats, följt av Sverige och Norge. Det här gäller både för män och för kvinnor.
– Det kan handla om att könsrollerna helt enkelt förändrats. Alkoholkonsumtion är inte längre typiskt manligt beteende; kvinnor är ute på arbetsmarknaden och syns på andra arenor i samhället – då utjämnas även andra levnadsvanor, säger Neda Agahi.
Trots att Danmark ligger i topp är det samtidigt det land där trenden är sjunkande när det gäller alkoholkonsumtion, speciellt när det gäller mängden som konsumeras per gång, och berusningsdrickande.
När det gäller Sverige konstaterar Neda Agahi att äldre i Sverige generellt har blivit friskare högre upp i åldrarna. De har större ekonomiska resurser och därmed större möjlighet att konsumera alkohol.
– Vi vet också att de som idag är 70-plus har haft andra dryckesvanor än generationerna före dem. De kan ha haft mer liberala alkoholvanor under hela livet, som de tar med sig in i ålderdomen. Så det är inget som plötsligt startar med åldern, utan är gamla vanor som följer med, säger Neda Agahi.
I studien har hon tillsammans med forskaren Jonas Raninen undersökt hur drickandet utvecklats bland 65-79-åringar under 15 års tid (2004-2017). Till grund för statistiken ligger drygt 250 000 telefonintervjuer.
Neda Agahi understryker att drickandet fortfarande är på en låg nivå bland äldre jämfört med den övriga befolkningen. Det som sticker ut mest är andelen äldre som ökat sin intensivkonsumtion.
”Även om andelen som intensivkonsumerade var låg, så har andelen fördubblats under perioden vi mätte – det är ganska anmärkningsvärt.”
Neda Agahi, forskare
– Även om andelen som intensivkonsumerade var låg redan innan, och fortsätter vara låg jämfört med andra åldersgrupper i landet, så har andelen fördubblats under perioden vi mätte – det är ganska anmärkningsvärt, säger Neda Agahi.
Med stigande ålder får kroppen svårare att bryta ner alkoholen. Neda Agahi menar att det ökade drickandet bland äldre därför kan få allvarliga konsekvenser, både för enskilda individer och för samhället.
– Om fler dricker oftare, då kan man tänka sig att alkoholrelaterade sociala problem kan öka. Det finns en del inom äldreomsorgen som har ett missbruk, som ofta faller mellan stolarna när varken missbruksvården eller äldrevårdspersonal vet hur man ska hantera det.
”Om fler dricker oftare, då kan man tänka sig att alkoholrelaterade sociala problem kan öka.”
Neda Agahi, forskare
I januari påbörjar Neda Agahi arbetet med en ny omgång av den så kallade Sweold-studien, en omfattande långtidsstudie av äldre svenskars levnadsvillkor.
– Det blir intressant att se vad som har hänt i den ännu äldre populationen. Det vore även intressant med ett pandemiperspektiv – om den ökade isoleringen för äldre har lett till ökat drickande, eller om det är så att man inte dricker eftersom man inte kan ta sig ut till sociala aktiviteter, säger hon.