Alkohol

”Allt i mitt liv hängde ihop med vinet”

Lådvinet gjorde att Karin Christoffersson fastnade i beroendet, här berättar hon med egna ord vad som hände:

Jag var 46 år när jag kapitulerade inför mitt alkoholberoende. Jag är en ”vanlig” kvinna, mamma till två döttrar, i ett äktenskap med min man som inte är alkoholist. Jag arbetade heltid som journalist. Mina specialområden var paradoxalt nog hälsa och positiv livsstil. Jag skrev också mycket om fetma, viktminskning och belöningssystem.

Jag var aktiv som ledare med mina barn i en idrottsförening. Mina dagar var hektiska, fulla av aktivitet, lång pendling till jobbet dagligen – och så drack jag vin. Det hade jag gjort många år. Men det blev allt mer, allt oftare och till slut varje dag när jag kom hem.

Boxen – en välsignelse
När boxen kom minns jag att det var en välsignelse. Tetrapacken hade redan gjort sitt intåg i vår familj. Vinet avdramatiserades. Nu kunde jag ha boxen praktiskt i kylen för mig själv.

Min man klagade att jag drack för mycket på helgerna. Han försöket också få mig att inte dricka varje dag. Jag hade alltid en bra ursäkt, en extra god middag, bara något glas idag eller att jag var så trött att det skulle han inte lägga sig i. Utvecklingen gick långsamt under några år men det blev hela tiden mer. Till slut började jag smygdricka, gömma tetrapackar i köksskåpen, i sovrummet eller badrummet.

Boxen var genialisk för mig. Det syntes inte hur mycket jag drack. Jag kunde förringa det både för mig själv och för min man. När han började kontrollera innehållet, hade jag en reservbox gömd som jag kunde byta till.
Detta var så klart sjukt. Alkoholism är en sjukdom, men det visste inte jag då. Jag var maktlös inför mitt beroende. Jag hade försökt sluta själv många gånger. Jag ville inte ha det så här men jag kunde helt enkelt inte låta bli. Ångesten, abstinensen, livsledan, depressionen hade ett grepp. Jag stod inte ut med livet utan vin.

Jag kapitulerade
Till slut förstod min chef att det fanns problem. Jag blev tvungen att underordna mig en behandling för att behålla jobbet. Det var en fruktansvärd skam men visade sig bli en otrolig befrielse.

Nu fick jag hjälp som jag inte visste fanns. Mina skuldkänslor och min skam hade varit starkare än att jag kunde ta mig till ett behandlingshem själv.

Arbetsgivaren betalade halva kostnaden av behandlingen. Jag fick betala 30 000 kronor själv. Det drogs 3000 kronor på min lön varje månad. De sa att jag hade druckit upp lika mycket varje månad. Det var sant.

Befrielsen från alkoholen
För mig var behandlingen helt underbar. Jag fick lära mig att alkoholism är en sjukdom. Då släppte stor del av skammen. Jag fick också lära mig att hantera mitt liv, mina relationer, olika situationer, mitt agerande, mina känslor och attityder. Jag fick se mina konsekvenser av mitt drickande, ekonomiskt och känslomässigt och varför jag gjort tusentals val som jag gjort – alltid fanns vinet med i beräkningen. Jag var förkrossad av sanningen. Men jag fick insikt, jag började jobba med mig själv med hjälp av terapeuter och AA. Sorgen att jag inte kunde dricka mer, övergick till en fantastisk personlighetsutveckling med stor lust till livet.

Boxen – bensin på brasan
Jag säger inte att boxen gjorde mig till alkoholist. Jag var beroende redan innan. Men boxen var som att hälla bensin på brasan – en utlösande faktor som snabbt fick mitt drickande att progressivt accelerera – den passade mig som beroende perfekt. Den bibehöll förnekelsen, den var lättillgänglig, billig och rumsren – och lättdrucken, som en kran med vatten.

Jag hade sökt hjälp många gånger. Hos terapeuter, familjerådgivning, hos husläkare. Jag har lagt ner 10 000-tals kronor på olika samtalsterapier . Jag har fått ”lyckopiller” av husläkaren. Ingen av dessa terapeuter eller läkare frågade någon gång om jag hade problem med alkohol.

När jag till slut fick rätt vård för mitt alkoholproblem och slutade dricka, då försvann alla symptom, min depression och andra problem. Allt i mitt liv hängde ihop vinet.

Alkoholism är en sjukdom som drabbar vissa precis som med allergi och diabetes. Med rätt vård går det att leva alldeles utmärkt.

Karin Christoffersson

Mer från Accent