I helgen besökte jag Martinsgården utanför Jönköping. Det är en gård som tillhört IOGT-NTO-rörelsen i generationer och vars lokaler innehöll många påminnelser om vår långa historia. Det finns en tyngd i den där historian som är svår att helt skaka av sig. Det är lätt att titta snett på gamla tiders ritualer och regalier, men i över 140 år har vi erbjudit gemenskap och arbetat för en bättre värld i olika former.
Den där historiska tyngden känner jag även idag när jag förbereder mig för att gå på semester. Accent kommer att ligga i vila några veckor och till hösten kommer ett nytt ledarskap att ta över tidningen.
Det här sker samtidigt som IOGT-NTO är mitt uppe i en stor förändring. Vi heter inte ens IOGT-NTO längre på pappret, det permanenta namnet på den nya organisationen kommer att beslutas på riksmötet i höst. Vad det blir för namn har debatterats livligt, även här på Accents debattsidor. Svårigheten att enas om ett namn visar på vår organisations mångfald, att det finns många viljor och uppfattningar om vad som är det mest centrala i vår rörelse.
Vi har varit en rörelse för nykterhet, solidaritet och demokrati. Vi välkomnade människor av alla kön och hudfärger i en tid då det faktiskt inte var självklart. Vi stod för internationalism och antirasism innan det var coolt. Vi har en historia att vara stolta över.
Min förhoppning är att vi i vår vilja att föryngras och behålla relevansen inte helt släpper den där tyngden som finns i vår historia. Den bör ses som ett ankare, inte ett sänke.
Vi har gett ut en tidning sedan 1888, sedan 1965 under namnet Accent. I 60 år har Accent fört medlemarnas talan och bevakat medlemarnas intressen. Att under en tid få förtroendet att ro en skuta med så mycket historia har varit en ära. Den nya organisationen ska under hösten hitta en ny form för hur man ska kommunicera med sina medlemmar. Vad man väljer att göra med det där ankaret är i slutändan upp till medlemmarna och riksmötet.
I den sista publiceringen innan sommaruppehållet får vi möta vår rörelse då den, i min mening, är som allra bäst. På syträffarna och läxhjälpen i Vivalla är vår rörelse ett kitt som förenar individer och grupper som annars kanske aldrig funnit varandra. Det är en naturlig fortsättning på vår inkluderande och demokratiska historia. Det är en yta där människor får träffas och växa.
Ha en skön sommar nu.