I den nya rapporten Stämplad som demokratiextremist skriver Forum, en paraplyorganisation för idéburna organisationer med social inriktning om hur klimatet förändrats för civilsamhället. Enligt rapporten har det blivit vanligare att civilsamhällets företrädare kallas för rasister, fredshetsare, förrädare, terrorister och vänsterextremister. Och de som står för de här nedlåtande uttalandena är främst politiker och företrädare för politiska partier.
Forums generalsekreterare Lena Ingelstam är oroad över rapportens slutsatser.
– Vittnesmålen från studien visar på ett civilsamhälle vars insatser trängs undan i ett hårdnande samhällsklimat. Civilsamhällets roll som en bärande kraft för demokratins utveckling och social jämlikhet i Sverige hotas alltmer av negativa etiketter och stigmatisering, säger hon i ett pressmeddelande.
Att det är politiker som står för en stor del av stigmatiseringen gör situationen ytterligare oroande.
– Här har våra folkvalda politiker ett stort ansvar att stå upp för demokrati, mänskliga rättigheter och allas rätt att organisera sig utan att riskera hot och hat.
Rapporten bygger på en enkät som över 150 civilsamhällesorganisationer har svarat på. Hälften av de svarande uppger att de blivit utsatta för negativ etikettering. Av de som känner sig utsatta svarar nästan tre fjärdedelar att de varje månad stämplas med nedlåtande epitet, vanligast är att kallas extremister. Allra vanligast att känna sig utsatt för etikettering är det bland organisationer med muslimsk prägel.
När organisationerna beskriver konsekvenserna att stigmatiseringen är det vanligaste svaret en känsla av utanförskap, otrygghet och självcensur, men också konkreta följder som minskade bidrag och ökad administrativ börda när man behöver bemöta olika uttalanden om den egna verksamheten. Avsändarna uppges oftast vara politiker och partiföreträdare, men även media, högerextrema organisationer och enskilda användare i sociala medier nämns.
IOGT-NTO:s förbundsordförande Lucas Nilsson har inte upplevt att den egna organisationen fått den här typen av epitet av politiker.
– Men om andra organisationer stöter på det så är det väldigt oroväckande.
Samtidigt så är han inte förvånad.
– Vi lever i ett hårdare samtalsklimat, det skulle nog de flesta hålla med om. Och det är klart att det märks av också hos oss i IOGT-NTO.
Han har också känt av oroande förändringar i synen på civilsamhället.
– Särskilt att civilsamhället och folkrörelserna ses som något annat än en del av samhället som vi medborgare skapat tillsammans.
Sedan den nya regeringen tillträdde 2022 har flera politiska beslut påverkat civilsamhället, bland annat rörande allmänna arvsfonden, biståndspolitiken och medel till studieförbund.