– Det som var slående var att gruppen ”Chefsyrken” låg högst både när det gäller medelkonsumtion och berusningsdrickande, konstaterar Mats Ramstedt, forskningsansvarig på Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN.
Tillsammans med Isabella Gripe, utredare och forskare på CAN, har Mats Ramstedt gått igenom svar från över 8000 personer på frågor om alkoholvanor och alkoholberoende. Resultatet är den nya rapporten Yrke och alkohol, som CAN gjort på uppdrag av Systembolaget.
Själva underlaget för undersökningen har funnits i flera år, och är hämtat från CAN:s stora befolkningsundersökning ”Vanor och konsekvenser”. Men svaren som gäller yrke har legat som så kallade fritextsvar, och har inte analyserats tidigare. Tack vare finansiering av Systembolaget fick forskarna möjlighet att analysera fritextsvaren från 2017 och 2021.
Resultatet visar bland annat att inom chefsgruppen är verkställande direktörer den yrkesgrupp som anger högst alkoholkonsumtion med i snitt 26 standardglas per månad. Detta är mer än tre gånger så mycket som gruppen med lägst konsumtion, undersköterskor.
Att chefer visar sig ha en hög alkoholkonsumtion var inte oväntat, utan bekräftar sådant som redan var känt enligt Mats Ramstedt.
– I stort sett alla chefer svarade att de dricker alkohol. Det blir väldigt tydligt att de både har en hög medelkonsumtion och intensivkonsumtion, det vill säga att dricka mycket vid ett och samma tillfälle. Vi ser också att det är väldigt stora skillnader mellan de yrkesgrupper som dricker mest och dem som dricker minst.
Undersköterskor, städare och hemservicepersonal är de yrkesgrupper som har lägst andel som överhuvudtaget dricker alkohol. Medelkonsumtionen var lägst bland yrkesgrupperna undersköterskor och grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare, med åtta standardglas.
– Hantverksyrken som snickare, murare och anläggningsarbetare låg näst högst upp när det gäller alkoholkonsumtionen. Det är något som kanske inte har uppmärksammats så mycket tidigare, säger Mats Ramstedt.
Ett intressant resultat är att trots att verkställande direktörer, och även övriga chefer, toppar listorna när det gäller såväl medel- som intensivkonsumtion, är det inte dessa som ligger i topp när det gäller alkoholberoende. Här är istället andelen högst bland restaurangpersonal. Att det är en yrkesgrupp där det är vanligt förekommande med alkoholproblem, bekräftas av tidigare studier. Minst andel alkoholberoende fanns bland sjuksköterskor.
– Det var lite mer oväntat att verkställande direktörer kom först på femte plats när det gäller beroende, säger Mats Ramstedt som konstaterar att deras kartläggning inte kan ge svar på varför det är så.
Alkoholvanorna förklaras inte enbart av yrke, men rapportförfattarna menar att det ändå är viktigt att känna till i vilka yrken som det konsumeras mycket alkohol. Forskarna konstaterar att en möjlig förklaring till varför det finns skillnader i alkoholvanor och symptom på beroende skulle kunna vara att köns- och ålderssammansättningen skiljer sig mellan olika yrken.
I undersökningen Yrke och alkohol har totalt 22 yrkesgrupper analyserats. För att få tillförlitliga resultat sattes en minimigräns på minst 100 respondenter i varje yrke.
– Det är många yrkesgrupper vi inte kan uttala oss om just i den här undersökningen, säger Mats Ramstedt, och betonar att det kan finnas andra yrkesgrupper som har såväl högre alkoholkonsumtion som högre andel beroende.
Vad kan man då i övrigt dra för slutsatser av cheferna generellt sett dricker mycket?
– Chefer kan vara en yrkesgrupp som behöver stöd och hjälp. De kan ha svårt att återhämta sig, vilket kan bli en riskfaktor om man dricker för att få återhämtning. Chefer har också ett extra ansvar för alkoholpolicyn på en arbetsplats. Om man själv har ett behov av att dricka kan det bli en lite mer tillåtande arbetsplats när det gäller alkohol.