Regeringen vill avskaffa matkravet i alkohollagen, som Accent tidigare har rapporterat. Matkravet innebär att restauranger måste ha ett kök och servera varm mat för att också få servera alkohol. Det är det så kallade Förenklingsrådet som har lagt fram förslaget som nu har kommit upp på riksdagens propositionslista för beslut i april.
Men kritiken från många av de 107 remissinstanserna är massiv. Många myndigheter, forskare, intresseföreningar och verksamheter som arbetar med beroendeproblematik avråder i starka ordalag från att göra förändringen i alkohollagen.
Folkhälsomyndigheten påpekar att ökad tillgång till alkohol ger en ökad konsumtion och därför också ökade alkoholrelaterade skador. Myndigheten ifrågasätter också barnkonsekvensanalysen och konstaterar att förslaget i praktiken skulle innebära att helt nya typer av verksamheter skulle kunna få serveringstillstånd: kiosker eller frisörer till exempel. CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, resonerar på ett liknande sätt: fler serveringstillstånd ger högre konsumtion och kan även pressa priserna. Ökad konsumtion ökar antalet alkoholrelaterade skador.
Fler forskningsbaserade institutioner och verksamheter kommer med liknande invändningar. Karolinska Institutet menar att det skulle vara ”en tydlig förskjutning bort från den svenska modell som länge syftat till att skydda folkhälsan. Förslaget saknar vetenskaplig grund och bortser från den internationella evidens som visar att ökad tillgänglighet leder till ökad konsumtion och ökade alkoholrelaterade skador.”
Göteborgs Universitet (CERA) intar en något mer förstående attityd till att reglerna kan behöva förändras. Men de menar att folkhälsoriskerna är stora med förslaget och att om det ska genomföras så måste det kombineras med skyddsmekanismer, kunskapsunderlag och uppföljningar. Även det nationella kunskapscentret STAD pekar på hälsoriskerna med förslaget och lyfter fram det korta tidsperspektivet. Eftersom förändringen skulle innebära så många och negativa konsekvenser måste strukturer, nationella riktlinjer och utbildningsberedskap vara på plats före en eventuell förändring.
En fråga som flera kommuner och länsstyrelser pekar på är att förändringen skulle leda till att det blir väldigt otydligt vad som skulle kunna vara ett serveringsställe. Det finns ingenting i förslaget som skulle begränsa ett företag, vilket som helst, att få serveringstillstånd. Länsstyrelsen i Blekinge tar som exempel att bilfirmor, idrottsföreningar, lekland och frisörer skulle kunna bli de nya serveringsställena.
Självklart är flera av remissinstanserna också positiva till förändringarna. Branschorganisationer med fokus på företagande och lönsamhet påpekar att just kravet på kök och servering av mat är kostnadsdrivande. I många fall tvingas restaurangerna att erbjuda mat som inte efterfrågas. Även organisationer kopplade till alkoholindustrin är i allmänhet positiva och tycker att förändringen bör träda i kraft redan i maj.
Även Movendi Sverige har lämnat synpunkter på förslaget och pekar på flera problem med det: Matkravet har nyligen utretts och funnits motiverat, Folkhälsomyndigheten som expertmyndighet vill behålla kravet, Förenklingsrådets näringspolitiska perspektiv är felaktigt och tillsynen skulle försvåras, enligt Movendi Sverige.