Den svenska opinionen när det gäller alkoholpolitiken har svängt rejält de senaste tio åren. Fler vill idag höja än sänka alkoholskatten och de som vill tillåta försäljning av starköl, vin och sprit i livsmedelsbutikerna är färre än någonsin.
Detta framgår av en undersökning som gjorts av SOM-institutet på Göteborgs Universitet.
Omkring 2005 var diskussionen om att sänka alkoholskatten som mest aktiv, bland annat på grund av en utredning av Kent Härstedt som ville sänka skatterna för att mota privatinförseln av alkohol från övriga EU. Då fannst ett stöd för sänkt alkoholskatt hos närmare 60 procent av befolkningen. Idag är samma siffra nere på 20 procent, medan 35 procent av befolkningen säger att man vill höja alkoholskatterna.
Det finns vissa skillnader mellan olika befolkningsgrupper. Män är mera positiva till att sänka alkoholskatten än kvinnor (25 respektive 16 procent). Yngre är mer positiva till en sänkning än medelålders och äldre.
I regeringens vårbudget flaggar man för höjda alkoholskatter. Värt att notera är att finansminister Anders Borgs kan möta viss internt motstånd mot detta – bland de moderata väljarna finns det största stödet för en sänkning av skatterna (25 procent).
Undersökningen visar också ett samband mellan den egna konsumtionen och inställningen till alkoholskatten. Bland de som säger sig dricka flera gånger i veckan är stödet högst för att sänka skatten, men också i den här gruppen har stödet minskat rejält de senaste åren.
När det gäller stödet för alkohol i livsmedelshandeln har det minskat från 50 procent av befolkningen 2001 till 32 procent idag.
Pierre Andersson
Läs mer i denna presentation från SOM-institutet (PDF).