Demokrati

Svenskar beredda begränsa demokratin

Pandemi, klimatkris och grov brottslighet anges som skäl att begränsa demokratin.

Som-undersökningen 2022, Du nya sköra värld, visar att en majoritet svenskar kan tänka sig att tillfälligt begränsa demokratin. 63 procent anser till exempel att det är berättigat att åsidosätta demokratin tillfälligt för att hantera klimat- och miljökriser, 61 procent för att komma åt den grova brottsligheten, och hela 71 procent i en pandemi.

Andra frågor där svensken tycker att det finns anledning att pausa demokratin är i en finanskris, 53 procent, samt vid integrationsproblem, 52 procent.

I Som-undersökningen analyserar ett femtiotal forskare från olika discipliner vid universitet och högskolor i Sverige de senaste årens samhällsutveckling. Den bygger på ett slumpmässigt urval om 3 750 personer som representerar hela riket (Svarsfrekvensen på 48 procent gör dock att alla slutsatser bör dras med försiktighet). 

Enligt en rapport från Varieties of Democracy, V-Dem (Ett internationellt forskningssamarbete som utvecklat en metod för att mäta demokrati), lever 7 av 10 människor levde 2022 i länder som inte är demokratiska. Andelen har ökat med 4 procentenheter, från 68 procent 2021, till 72 procent 2022.

Mätningen visar att andelen människor som lever i odemokratiska länder ökat med 26 procentenheter under den senaste tioårsperioden . Det innebär att demokratin idag är tillbaka på samma nivå som 1986.

Enligt samma mätning har även regeringarnas mediecensur ökat i 47 länder de senaste tio åren. Yttrandefriheten försämrades också enligt rapporten i 35 länder under 2022. Trakasserier mot journalister ökar i 36 länder och kvinnors yttrandefrihet försämras i 34 länder.

Mer från Accent