Ungas ideella arbete

Storstadstjejer med välutbildade föräldrar mest engagerade

Varannan ung svensk är ideellt engagerad. Men skillnaderna mellan olika grupper är stora.

6 av 10 unga i Sverige är medlemmar i föreningar, men bara 1 av 10 är med i en förening som är uttalat samhällsorienterad. 7 av 10 tycker att det är viktigt att på sin fritid bidra till bättre villkor för andra. 

– Vi ser att en aktiv och engagerad omgivning kan främja ungas engagemang. Omvänt ser vi att brist på kunskap och kontaktnät kan skapa trösklar för unga att kanalisera sitt engagemang.

Det säger Lena Nyberg, generaldirektör på Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, som står bakom rapporten Vilja att förändra – drivkrafter, hinder och utmaningar för ungas samhällsengagemang.

7 av 10 unga uppger att de någon gång under det senaste året gjort någon politisk handling. Det kan handla om att stödja en åsikt i en samhällsfråga i sociala medier, skriva på en namninsamling, köpa produkter av politiska, etiska eller miljömässiga skäl. Vanligast är att stödja åsikter i samhällsfrågor på internet eller sociala medier, vilket nästan 6 av 10 gjort.

Lena Nyberg. Foto: Felix Oppenheim

Skillnaderna mellan olika grupper av unga är dock stora. 14 procent har både högt intresse för samhällsfrågor och politik – och deltar i politiska aktiviteter. 19 procent har både lågt intresse och lågt deltagande i politiska aktiviteter.

– Det är glädjande att vi har en engagerad ungdomsgeneration som vet vad de tycker i olika sakfrågor. Men det är oroande att det finns stora skillnader i engagemang mellan olika grupper, säger Lena Nyberg i en kommentar på MUCF:s hemsida.

Flera av de unga som intervjuats känner oro för att utsättas för hot och hat när de engagerar sig. En del låter därför bli att ta ställning i vissa frågor eller på vissa plattformar. Knappt 1 av 10 är osäkra på om de ska rösta i riksdagsvalet i höst. 

– Många unga saknar också ingångar till att engagera sig partipolitiskt, exempelvis då flera skolor inte tillåter besök av de politiska ungdomsförbunden.

En del avstår också från att engagera sig av rädsla för hot och hat.

– Den här slags självcensur måste tas på allvar eftersom den innebär en begränsning av vilka röster som hörs i samhället. Ungas delaktighet och kunskap om demokratin är på sikt avgörande för demokratins överlevnad, deras röster behöver höras i samhällsdebatten, säger Lena Nyberg.

Mer från Accent

Accent använder cookies i syfte att förbättra sajtens innehåll och funktionalitet. Läs mer om hur vi använder cookies och hanterar personuppgifter.

Läs mer