Sedan lagen infördes har den narkotikarelaterade dödligheten ökat och är högre i Sverige än i många andra europeiska länder. Det en av flera orsaker till att Sveriges kommuner och landsting, SKL nu vill utreda narkotikastrafflagen. De vill även ta reda på om lagen gör att folk drar sig för att söka hjälp, rapporterar SVT.
Innan narkotikastrafflagen antogs i slutet av 1980-talet pågick en stor debatt om vilka för- och nackdelar en kriminalisering av narkotikabruk skulle innebära. Många ansåg att det var viktigt att signalera ett tydligt avståndstagande mot narkotika från samhället. Samtidigt varnade andra för att lagen skulle innebära att färre söker vård för sitt beroende.
SKL:s förslag om en ny utvärdering av lagen kommer från deras handlingsplan mot missbruk och beroende för åldersgruppen 13-29 år, som antogs av SKL:s styrelse i december 2018. I handlingsplanen står bland annat:
”Oavsett ståndpunkt gällande om det ska vara straffbart att bruka och inneha narkotika för eget bruk så behöver konsekvenserna av just den delen av narkotikastrafflagen belysas för att se om effekterna har blivit de som avsågs vid införandet”.
Mikael Malm, samordnare på SKL som nyligen presenterade organisationens förslag för politiker i riksdagens socialutskott, säger till SVT att han tror att det finns en större politisk enighet i frågan än tidigare.
– Frågan har varit känslig och som politiker har det funnits en osäkerhet kring att lyfta de här frågorna och framstå som en kritiker av Sveriges restriktiva narkotikapolitik. Men tiden kanske är mogen att se över narkotikalagstiftningen nu.
I handlingsplanen är SKL noga med att påpeka att det inte handlar om att legalisera droger, utan att de enbart vill belysa att man behöver titta på frågan igen för att se om lagen utgjort hinder för folk att söka hjälp.
– Med lagens utformning finns det en uppenbar risk att polisen lägger mer resurser på det egna bruket, än på de stora bovarna och grövre narkotikabrott, säger Mikael Malm till SVT.
Runt 100 000 brott mot narkotikastrafflagen rapporterades under 2017, enligt Folkhälsomyndighetens rapport Den svenska narkotikasituationen. Av dessa gällde majoriteten just eget bruk och innehav.
SKL menar att en utvärdering även bör innehålla en internationell utblick. Bland annat nämns Portugal som var tidiga med att avkriminalisera narkotikabruk för att flytta fokus från straff till vård. Mikael Malm säger att synsättet bör skifta även i Sverige.
– Människor som är beroende ska inte straffas utan erbjudas vård och behandling.
Peter Moilanen, Narkotikapolitiskt centrum, instämmer i att lagstiftningen kan behöva ses över, men framhåller samtidigt vikten av tidigt upptäckt.
– Narkotikapolitiken behöver ständigt utvecklas och utifrån det behöver lagstiftningen från tid till annan ses över. Det är dock viktigt att ha med sig att främsta syftet med förbudet mot narkotika är tidig upptäckt och att utifrån det kunna stoppa narkotikaanvändning innan det gått för långt.
– SKL nämner den höga dödligheten och det går inte att vara nöjd med den. Dödligheten behöver ses över men att den skulle ha med ringa bruk att göra, som ju oftast handlar om cannabis, är nog att göra lite för långtgående kopplingar.