Regeringen blundar för alkoholens skadeverkningar och Folkhälsomyndigheten verkar inte bry sig, skriver författarna i debattartikeln: Sven Andréasson, professor i socialmedicin och alkoholläkare, Barbro Westerholm, riksdagsledamot (L), Elin Lundgren, riksdagsledamot (S), Lars-Axel Nordell, riksdagsledamot (KD) och Per Lodenius, riksdagsledamot (C), samtliga medlemmar i Alkoholpolitiskt forums styrelse.
Barbro Westerholm säger till Accent att det var nödvändigt att lyfta frågorna, framför allt när det gäller Folkhälsomyndigheten.
– Folkhälsofrågorna har ingen prioritet hos myndigheten. För alkoholens del kan det leda till att folk tror att det inte är så allvarligt. Människor är intresserade av hälsofrågor, men nu lämnar man fritt för andra sändare av hälsobudskap. Budskap som inte har någon evidens sprids av självutnämnda experter utan motvikt av oberoende vetenskapliga budskap från myndigheterna. Jag vet att länsstyrelserna gör så gott de kan, men frågan har inte alltid så hög prioritet där heller.
Barbro Westerholm tycker att Folkhälsomyndigheten är allt för tyst i folkhälsofrågor överhuvudtaget.
– Även frivilligorganisationer på andra områden, till exempel de som jobbar med årsrikas hälsa, saknar stöd från myndigheten.
Hon hoppas att folkhälsoministern tar tag i frågorna och att det görs tydligt i budgetproppen.
– Om vi ska ha råd med den hälso- och sjukvård vi kommer att behöva framöver måste vi göra vad vi kan för att förebygga onödig, självförvållad sjukdom. Dit hör både alkohol- och tobaksrelaterad sjukdom liksom till exempel veneriska sjukdomar, säger hon.
Enligt författarna får de smittsamma sjukdomarna högst prioritet av Folkhälsomyndigheten trots att de icke-smittsamma sjukdomarna svarar för över 90 procent av sjukdomsbördan och de förtidiga dödsfallen i Sverige. Att som Folkhälsomyndigheten se som sin enda uppgift på ANDT-området att samordna och följa upp svenska myndigheters insatser på nationell nivå är inte rimligt, anser författarna.
Därför efterlyser de fem författarna en expertmyndighet som tar alkoholfrågan på allvar.
”Såväl regering som myndigheter har slagit sig till ro med att alkoholskadorna inte verkar ha ökat de senaste åren. Men man blundar för att de fortfarande orsakar oerhörda skador. Bara de alkoholrelaterade cancerdödsfallen, cirka 1 000 döda om året, är fyra gånger fler än trafikdödsfallen, och då utgör de ändå bara en femtedel av alla alkoholorsakade dödsfall. Till de omfattande problemen som drickandet orsakar för konsumenterna själva måste också läggas de skador som drickandet orsakar för andra. Det handlar om trafikolyckor, våld och övergrepp, barn som far illa samt förlorad arbetsförmåga.”
Så behöver det inte se ut, enligt författarna. De efterlyser fler alkoholpolitiska beslut av regeringen, mer restriktiv syn på serveringstillstånd från kommunernas sida, fler lokalt förebyggande insatser och ökad satsning på behandling.
IOGT-NTO delar artikelförfattarnas åsikt. I ett pressmeddelande skriver organisationen att kostnaden för samhället för att ha en folkhälsomyndighet som inte informerar om sambandet mellan alkohol och cancer kommer att bli en tung börda i framtiden. Enligt IOGT-NTO har de alkoholrelaterade cancerfallen i Sverige ökat med 7,3 procent sedan 2001. Trots det känner endast 23 procent av svenska folket till sambandet, jämfört med 57 procent i Frankrike där staten satsat på att informera medborgarna medan svenska myndigheter väljer att inte agera, skriver IOGT-NTO.
– Folkhälsomyndighetens generaldirektör anser att information om alkoholens skadeverkningar är ”kampanjarbete” som de inte ska pyssla med. I stället lägger man ansvaret att informera på oss inom civilsamhället, säger Linda Engström, kommunikationschef på IOGT-NTO, i pressmeddelandet.