Vid varje avgång med SJ:s snabbtåg meddelar ombordpersonalen i högtalarna att ”medhavd alkohol ej får förtäras ombord på grund av svensk alkohollagstiftning”. Bakgrunden är bland annat att SJ själva serverar alkohol på tåget – och i det serveringstillstånd man har räknas hela tåget som serveringsställe, annars skulle passagerare inte kunna ta med den köpta alkoholen tillbaka till sin plats. Och svensk alkohollag är tydlig: på serveringsställen får inte medhavd alkohol förekomma, den som bryter mot detta riskerar att bli av med tillståndet.
Dock är det inte bara serveringstillstånden och alkohollagen förbudet hänger på – även i Järnvägslagen finns en skrivning om alkohol: ”Alkoholdrycker får inte förtäras inom järnvägssystem”. I den lagtexten finns dock undantag för servering och för fall där järnvägsföretaget ”har medgett förtäringen”.
Trots att informationen från SJ kring detta har blivit tydligare de senaste åren så brister tillämpningen, något som Linda Tjälldén, ledamot i UNF:s förbundsstyrelse, fått erfara.
– Jag åker ganska mycket tåg och upplever att det händer ganska ofta att folk dricker medhavd alkohol. Jag tror aldrig att jag har sett att personalen har sagt till självmant utan först efter att någon passagerare sagt till. Jag tror att personalen vill undvika konflikter.
Senast det hände var i första klass på snabbtåget SJ 2000.
– Då plockade en kvinna och hennes resesällskap fram en flaska champagne. Jag satt precis bakom och påpekade försiktigt att det inte var tillåtet men när de senare frågade ombordpersonalen om detta så fick de beskedet att ”det är okej om ni sköter det snyggt”.
Det räcker med en snabb googling för att snabbt inse att Linda Tjälldén inte är ensam om sin upplevelse.
”Jag har aldrig haft några problem med att inta lite bubbel och jordgubbar med en väninna på tåget, det har nog helt att göra med hur man uppför sig”, skriver en person på ett diskussionsforum.
En annan (som ger intryck av att själv jobba på tågen) skriver så här: ”Nej man får inte dricka medhavd alkohol. Men jag vet många (jag är en av dom) som ser mellan fingrarna så länge som man sköter sig och sitter så att inte många ser.”
En tredje har till och med fått hjälp att personalen:
”Brukar alltid ta en öl eller två på tåget när man är på väg ut lördag kväll. Har aldrig varit ett problem. Sist fick jag t.o.m. hjälp av konduktören att öppna den ena flaskan som jag av någon anledning inte lyckades bräcka upp med husnyckeln.”
Exemplen är många fler.
Ulrika Borg på SJ:s presstjänst beklagar att reglerna inte alltid följs.
– Vi har strikta regler om att man inte får dricka medhavd alkohol ombord och personalen är väl medveten om detta och det ingår i deras utbildning. Det är väldigt beklagligt om det finns situationer där personalen inte ingriper.
Det enda möjliga undantaget i instruktionerna till personalen är om de känner sig hotade.
– Vår personal har instruktionen att hellre backa i hot- och våldsituationer än att gå in och diskutera när det känns meningslöst. Men om det inte är en sådan situation ska de ingripa.
Linda Tjälldén tycker att tillämpningen av förbudet är en säkerhets- och trygghetsfråga.
– Det kan kännas hotfullt om ett gäng män sitter och dricker för mycket och beter sig illa mot personalen eller andra passagerare. Men det värsta är att jag upplever att personalen ombord inte tar sitt ansvar – det gör mig otrygg att de inte kan hantera situationen.