Motorförarnas Helnykterhetsförbund, MHF, har beslutat att driva frågan om nollgräns för alkohol i samband med bilkörning. Bakom beslutet ligger en pedagogisk tanke.
– Det är viktigt att markera att alkohol och trafik aldrig hör ihop. Det blir svårare om man accepterar att folk dricker litegrann och sedan kör. Vi vill att man ska ha inställningen att ska jag köra bil i trafiken då avstår jag helt från alkohol, säger Lars Olov Sjöström, MHF:s trafiksäkerhetschef.
Ungefär 12 000 rattfyllerikörningar görs varje dygn enligt trafikmyndigheternas analyser av rutinmässiga utandningsprov. Cirka en fjärdedels procent av alla resor görs med onykter förare.
– Det låter inte så mycket, men uppemot en tredjedel av alla dödsolyckor sker med anledning av denna grupp. Antingen omkommer föraren själv, eller någon annan, säger Lars Olov Sjöström.
2016 omkom 270 personer i vägtrafik enligt Trafiksäkerhetsverkets statistik. Antalet som dog i alkoholrelaterade olyckor ökade från 61 personer 2015, till 67 personer 2016.
– Medan olyckor av andra orsaker har haft en ganska positiv utveckling de sista 10-15 åren är tendensen att rattfylleriproblemet inte minskar på samma sätt, säger Lars Olov Sjöström.
För att komma vidare med nollvisionsarbetet i trafiken måste frågor om alkohol och droger tas på allvar menar MHF. Men de åtgärder som skulle påverka kan bara delvis göras i trafiken, till exempel fler nykterhetskontroller och ökad användning av alkolås i bilar.
– Vi måste angripa den generella alkoholproblematiken i samhället, lyckas vi med det, så att konsumtionen minskar, då ger det tydliga resultat i trafiken, säger Lars Olov Sjöström.
Han hänvisar till tidigare forskning från Stockholms universitet som säger att om alkoholkonsumtionen minskar med en procent då minskar också alkoholrelaterade olyckor med mellan 0,6 och 0,7 procent.
En anledning till siffrorna är att när den totala konsumtionen av alkohol ökar är det fler som hamnar i riskabla alkoholvanor. De allmänpreventiva insatserna är alltså en viktig pusselbit för trafiknykterheten menar Lars Olov Sjöström.
– Allt nykterhetsarbete är indirekt en insats för en nyktrare trafik. Av dem som lagförs för rattfylleri har närmare 60 procent ett problematisk användande av alkohol eller ett beroende, visar forskning vid Karolinska institutet.
1990 sänktes gränsen för rattfylleri till 0,10 milligram alkohol per liter utandningsluft, som motsvarar ungefär 0,2 promille i blodet, från att tidigare ha varit 0, 5 promille. Det var ett politiskt beslut, en kompromisslösning. Det fanns både de som ville ha en högre gräns och de som ville ha en lägre.
– Gränsen har inte tagits fram av medicinska experter. Det går att se nedsättningar vid körförmågan redan vid lägre tal, ögats funktioner påverkas vid ganska låga promillenivåer, säger Lars Olov Sjöström.
När gränsen sänktes från 0,5 till 0, 2 promille minskade antalet alkoholrelaterade trafikolyckor med åtta procent.
Enligt Lars Olov Sjöström är det inga tekniska problem med en nollgräns.
– Det är lite svårare att mäta värden nära noll. Men då får man ha högre säkerhetsavdrag. Det kan vi lösa, säger han.
Fyra länder i Europa har nollgräns 0,0 promille för rattfylleri: Tjeckien, Ungern, Slovakien och Rumänien.
Hur bedömer ni möjligheten att få politiskt gehör?
– Det finns en förståelse för vår poäng. Med en nollgräns är det definitivt markerat att jag inte kan dricka lite grann om jag ska köra. Det är inte så länge sedan vi hade en minister som hade värden precis i gränsområdet. Det är ett bra exempel på att det inte behövs så mycket för att man ska komma över promillenivån och ha en försämrad körförmåga.
Vill du läsa mer om alkohol och andra droger? Prenumerera kostnadsfritt på Accents nyhetsbrev och få veckans nyheter direkt i din mejlbox:
»