Sedan förra våren har en grupp experter, på IOGT-NTO:s initiativ, arbetat med att ta fram en ”skuggstrategi” till regeringens kommande ANDTS-strategi.
– Vi vill få tillbaka en politik och en strategi värd namnet, säger Håkan Leifman, tidigare direktör för Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, som ingår i expertgruppen och är huvudförfattare till skuggstrategin.
Förkortningen ANDTS står för alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel. Skuggstrategi är egentligen missvisande eftersom organisationernas variant är tänkt att presenteras i juni, medan regeringens arbete bara börjat.
– Det här är de idéburnas syn och perspektiv på hur vi tycker att myndighetssveriges strategi ska se ut. Därför var det viktigt att komma före, säger Håkan Leifman.
Han vill se mer fokus, mer resurser och mer styrning.
– Det bygger på att alla tar sitt ansvar. Det läggs mycket mindre resurser på området än för 15–20 år sedan, trots att det är stora frågor som skapar många problem. Genomför man det vi förslår minskar skadorna. Alla vinner på det.
Tidigare strategier har inte tagit med spel och det är ännu inte säkert hur regeringen kommer att göra.
– Även om spel inte är en substans så är de besläktade och spel är väldigt aktuellt nu efter avregleringen. Därför valde vi att ta med det. Många jobbar redan med ANDT och S och vi vill gärna att vår strategi är relevant för alla.
Regeringens nuvarande ANDT-strategi löper ut vid årsskiftet.
– Den är väldigt allmänt hållen och otydlig. Vi menar att om man jobbar mer substansspecifikt så kommer folkhälsan att bli bättre. Beroende kan vara symptom på annat, men det finns definitivt problem som orsakas av drogerna i sig. Det vill vi lyfta.
Håkan Leifman trycker också på vikten av samverkan.
– Resurserna är inte oändliga. Ska man få ihop något bra utan att ge avkall på annat krävs att man samverkar på alla nivåer.
Han hoppas att regeringens nya strategi blir mer lik den som fanns tidigare.
– I den fanns sju mål. Dem vill vi ha tillbaka. Barnperspektivet måste tillbaka som ett eget mål. I den nuvarande är tanken att barnens perspektiv ska genomsyra alla mål, men istället har det kommit bort.
Han hoppas också på mer långsiktighet i det förebyggande arbetet.
– Prevention tar tid. Det är ingen mening att satsa på kortsiktiga projekt som tar tid att bygga upp och i bästa fall ger resultat, men i värsta fall bara kostar pengar. Mycket av det lokala och regionala arbete som byggts upp under många år börjar raseras. Snart är vi tillbaka till tiden innan vi rustade upp med Mobilisering mot narkotika och Alkoholkommittén.
Även om unga dricker mindre anser Håkan Leifman inte att man får slå sig till ro.
– Jag tror att allt vi gjorde då har bidragit till den positiva utvecklingen och till att attityderna har ändrats; att man inte ska köpa ut till unga och inte bjuda hemma. Det kommer av en stor satsning på föräldrastöd. Allt det måste tas om hand. Och det finns fortfarande de som dricker för mycket.
Han saknar samordning och förvaltning.
– Ingen tar idag ansvar för att förvalta det som gjorts tidigare.
I skuggstrategin efterfrågas därför ett kompetenscentrum.
– Där ska forskning och praktik mötas och länssamordnarna ingå. Kommuner som vill börja satsa på något område måste kunna vända sig någonstans för att få veta vilka metoder som finns, vad de innehåller och vilka resultat de visat. Som det är idag händer ingenting, säger Håkan Leifman.
Myndigheterna har blivit mer försiktiga än tidigare, anser han.
– De har en mer försiktig hållning och vill inte vara operativa och driva på eller ge konkret stöd. Då tycker vi det är bättre att någon annan får ansvaret för den delen och för att utveckla och förvalta metoder, säger han.
Alla nivåer är viktiga i det preventiva arbetet.
– Alla behövs. Ingen är viktigare än någon annan. På den nationella nivån stiftas nödvändiga lagar. Vi föreslår också att man inrättar ett nytt ANDTS-kansli, som liksom det tidigare läggs på regeringskansliet, samt att man låter ANDT-rådet återuppstå.
I ANDT-rådet ingick berörda myndigheter, Sveriges Kommuner och Landsting, forskare och representanter från civilsamhällets organisationer.
– Av den nationella nivån önskar vi mer aktiv styrning och ett starkare ledarskap. Vi har massor med konkreta förslag och önskar att de satsar mer på tillgänglighetsbegränsning och inte är så oroliga för att använda skatteinstrumentet till exempel. Vi tycker också att minimipriser på alkohol ska införas och att man ska förstärka tillsynen. Sedan vill vi att de tar tillvara det som redan gjorts och vidareutvecklar det man vet ger goda resultat, som utbildningen i ansvarsfull alkoholservering.
Han tycker det är positivt att regeringen vill satsa på narkotikafrågan.
– De har nu gått i bräschen och lyft narkotikafrågan, men den frågan skulle må bra av att även de andra lyfts. De hänger ihop. Liksom att alla nivåer måste samverka: länsstyrelser, regioner, kommuner och ideella organisationer. Det är summan av alla insatser som ger resultat.