Narkotika

Fokusskifte i den globala narkotikapolitiken

Kriget mot narkotikan är slut. Politiken ska nu ha folkhälsa och mänskliga rättigheter i fokus. Det blev resultatet av FN-mötet om narkotika.

En ny deklaration antogs enhälligt vid FN:s generalförsamlings möte om narkotika i april. Där framhålls vikten av förebyggande arbete, human och effektiv vård, samt tillgång till narkotikaklassade mediciner.

Pierre Andersson, programsekreterare på IOGT-NTO som var på plats i New York, är ganska nöjd med resultatet.

– Det är ett bra dokument, även om jag gärna sett att det gått längre, till exempel genom att ta avstånd från dödsstraff. Kan vi bara genomföra en bråkdel av det här så har vi nått långt, säger han.

FN:s narkotikakonvention ska vara grunden för framtidens politik. De som förespråkar legalisering hade önskat att en kommission skulle tillsättas för att utreda konventionen inför nästa möte 2019, men någon sådan blev det inte.

Enligt Pierre Andersson är det slående hur språkbruket har förändrats. Han berättar att USA:s surgeon general (folkhälsogeneral), var uppe i talarstolen och sa: ”För 25 år sedan startade vi kriget mot narkotikan, men det blev oavsiktligt ett krig mot missbrukarna”.

– Mycket av det förändrade språkbruket är bra. En rätt stor del av världen har en ensidigt repressiv politik. Ur det perspektivet är det nya fokuset bra. Problemet är att legaliseringssidan nu upplever att de har medvind och flyttar fram sina positioner.

Även den svenska politiken har bytt retorik och inriktning och vill inte längre kalla sig restriktiv. Enligt Dag Endal, internationell programkoordinator på FORUT (norska motsvarigheten till IOGT-NTO:s internationella institut) är det en bra strategi.

– Ja, den internationella kampen är nu till stor del en kamp om ord. Använder man fel ord så är det ingen som lyssnar, säger han.

Dag Endal var en av de sex utvalda bland 250 sökande som fick möjlighet att tala inför generalförsamlingen.

– Det var en mycket speciell upplevelse att stå där i världens viktigaste talarstol med inflytelserika personer från hela världen och ha tre minuter att säga något viktigt på. Men jag tycker att det gick bra. Jag kan sammanfatta det jag sa med orden handling, utveckling, prevention och mobilisering, säger han.

Liksom Pierre Andersson är han positiv till svängningen mot fokus på hälsa och mänskliga rättigheter, men han ser också faror.

– För oss betyder mänskliga rättigheter att man till exempel inte ska använda dödsstraff, men för den amerikanska legaliseringsrörelsen betyder det rättighet att använda narkotika, säger Dag Endal, och fortsätter:

– Folkhälsa för oss betyder att skydda människor från droger genom förebyggande arbete och bra vård. För andra betyder det att man inte ska satsa på prevention utan på skademinskande åtgärder som sprutrum, sprututbyte och medicinsk utdelning av heroin.


Även Linda Nilsson
, generalsekreterare i World Forum Against Drugs (WFAD), deltog i mötet.

– Det viktigaste som kom ut av mötet var att slutdokumentet klubbades igenom och att det var konsensus om det, säger hon.

Hon tycker att det är viktigt att påminna om hur överens alla länder ändå är.

– Före mötet fick man intrycket att många länder ville ha en förändring i liberal riktning. Legaliseringsförespråkarna har en stark lobby och märks mycket, men det speglar inte verkligheten, säger Linda Nilsson.

Läs mer på Accentmagasin om förberedelserna inför UNGASS.
Läs också Johnny Mostaceros krönika på SvT opinion.

Mer från Accent

Accent använder cookies i syfte att förbättra sajtens innehåll och funktionalitet. Läs mer om hur vi använder cookies och hanterar personuppgifter.

Läs mer