Stefan Löfven vill höja straffen för dem som säljer narkotika på webbplatser eller erbjuder unga narkotika gratis för att få en ny kundkrets. Det framkom under söndagens partiledardebatt i SVT.
Att narkotikapolitiken kommer upp i debatten välkomnas av många som är engagerade i frågan, men att unga bjuds på gratis narkotika i syfte att bli nya kunder är inget känt problem för de Accent talat med.
– Vem bjussar på knark? Det är väl en dålig affärsidé? Det tror jag är en myt. Å andra sidan blir nog de flesta som testar första gången bjudna av en kompis, eller av en äldre pojkvän om man är tjej. I grunden är det bra att han tar upp narkotikafrågan, men det vore bättre att ta upp en verklig fråga i stället, säger Per Johansson, generalsekreterare på Riksförbundet narkotikafritt samhälle, RNS.
Vad anser du att Stefan Löfven borde fokusera på istället?
– Just nu tycker jag att hela narkotikadebatten handlar om vård och behandling. Vi ska vårda bort problemet. Det är självklart att vi ska erbjuda vård till de som behöver, men det är ingen långsiktig lösning. Vi måste satsa mer på prevention och bli bättre på tidig upptäckt. Skolhälsovården är nyckeln i det förebyggande arbetet, men skolorna får ingen hjälp i dag, säger Per Johansson.
Inte heller på RFHL känner man igen problemet.
– Jag har aldrig stött på någon som värvat kunder på det viset. Jag har ändå varit aktiv missbrukare i 40 år och sålt en del själv också. Jag har suttit inne i 15 år för det. Nu har jag varit drogfri i sju år, säger Rune Johansson, som är volontär och den som svarar i telefon på RFHL:s kansli.
Han delar Per Johanssons syn på vad som är viktigt.
– Det är efterfrågan som måste minska. Det är mycket lättare att mota Olle i grind än att få någon att sluta. Jag skulle gå ut på bred front i skolorna om det var jag som bestämde, säger han.
Hårdare straff tror han inte på.
– Då är det ju redan för sent. Man ska inte hamna i en situation där det finns några straff att höja, säger han.
För dem som ändå börjat använda narkotika tycker han att det är viktigt med individuell anpassning.
– Jag tror att det finns lika många vägar ut ur ett missbruk som det finns vägar in. Vissa måste få knarka färdigt innan de är mottagliga för vård. Då måste vi erbjuda rena sprutor så de inte drar på sig sjukdomar.
Även substitutionsbehandling tycker han behövs.
– Men jag tycker att det ska vara läkaren bestämmer villkoren. Jag tycker att det håller på att spåra ur. Förr måste man ha hållit på ett tag, ha dokumenterade försök att sluta och läkarintyg för att komma ifråga för behandlingen. Nu kan man köpa metadon på svarta marknaden och sedan komma direkt in på ett metadonprogram. Det tycker jag är fel, säger Rune Johansson.
Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, gör varje år flera olika undersökningar av svenskarnas drogvanor. Inte heller där har man stött på fenomenet med gratis narkotika till unga.
– Nej, det har vi inte stött på, men det är å andra sidan inget vi frågar om heller. Det kan väl förekomma att någon blir bjuden, men jag tror att 99 procent av narkotikan är betald, säger Ulf Guttormsson, chef för avdelningen för analys och metod på CAN.
Inte heller han tycker att det är rätt fråga att fokusera på.
– I min personliga smak finns det andra viktigare ingångar. Jag kan tänka mig att väljarna skulle vara intresserade av att få besked om var man står i debatten om avkriminalisering av eget bruk, som vissa liberala politiker fört fram. Sedan har vi den höga narkotikadödligheten, säger han.
Vården tycker han också borde vara en viktig fråga.
– Man borde fundera över hur vården fungerar – även psykiatrin. Många med psykiatriska diagnoser har samsjuklighet med beroende, säger han.
Heroin bland ensamkommande flyktingbarn är en annan allvarlig fråga anser han och. liksom de övriga anser han att det är viktigt att jobba med efterfrågan.
– Att ge stöd i skolan åt utsatta barn och se till att alla har en meningsfull sysselsättning efter skolan är exempel på sådant man borde göra, säger Ulf Guttormsson.
Pierre Andersson, policyrådgivare på IOGT-NTO:s internationella avdelning, är också nöjd med att Stefan Löfven tog upp frågan.
– Det är positivt att han tar upp narkotikapolitik i partiledardebatten, även om jag inte tror att hårdare straff är lösningen. Men det kanske finns något kryphål som inte jag känner till, som måste täppas till, säger han.
Om han var partiledare skulle han slagit ett slag för det förebyggande arbetet.
– Det pratas väldigt lite om förebyggande arbete nu förtiden. Men det är ju ändå det som är grunden, säger Pierre Andersson.
Jonathan Holst, pressekreterare hos statsministern svarar i ett SMS:
– Polisen lyfter att det är en av flera taktiker som knarklangare använder för att locka in nya användare. Det var också därför regeringen skärpte straffen förra året där personer som systematiskt och i stor omfattning bjuder på droger ska kunna fällas för synnerligen grovt narkotikabrott och få längre fängelsestraff. Nu ska regeringen se över att den straffskärpningen fått effekt.