Bryggerilån pressar krögare att sälja mer

En krögare som lånar pengar av ett bryggeri förbinder sig att så gott som bara sälja bryggeriets produkter.

Krögare som lånat pengar av ett bryggeri betalar av sin skuld genom att sälja alkohol. Ju mer de säljer desto snabbare blir de skuldfria. I vissa fall tvingas krögare bryta mot alkohollagen för att leva upp till kraven.

– Det jag är kritisk till är att de måste sälja en viss mängd alkohol. Krögare pressas att sälja den mängden för att inte bli skyldiga pengar, säger Marika Almström som är alkoholhandläggare i Hudiksvalls kommun.

I Sverige får krögare oftast inte låna pengar av en bank eftersom restaurangbranschen är en osäker bransch. I stället har det blivit vanligt att bryggerier lånar ut pengar till krögare i form av så kallade förskottsrabatter.

Lånen fungerar så att restaurangen förbinder sig att köpa en viss volym öl, mot en viss rabatt. Rabatten betalas ofta ut i förskott som ett lån. Ju fler liter alkohol krögaren säljer desto mer betalas av på skulden. Om krögaren säljer mer per år än vad som avtalats får han ofta en bonus i form av en större rabatt på varje såld liter.

– Som näringsidkare tittar man hela tiden på hur mycket man tjänar, då vill man sälja ölen så dyrt som möjligt. Men är det volymen som räknas blir det att man tittar på både och, frågan blir hur billigt kan jag sälja det här för att få så stora volymer som möjligt, säger Lena Barrow som är alkoholhandläggare i Gävle kommun.

Länsstyrelsen ifrågasatte lånen
Förskottsrabatterna har tidigare ifrågasatts bland annat av anställda på länsstyrelsen i Stockholm. I ett brev till alkohollagsutredningen skrev de att avtalen strider mot alkohollagens grundprinciper om återhållsamhet vid alkoholförsäljning. Även Kommunala alkoholhandläggares förening, Kaf, lyfte frågan.

– Bakgrunden var att vi funderade över hur väl de här avtalen stämmer överens med alkohollagstiftningen. Grundfrågan är om det är lämpligt att bryggerier lånar ut pengar till krogar och om bryggerierna får för stort inflytande, säger Christina Forsblad Hellman, som är ordförande i KAF.

Kommunen kontrollerar inte volymerna
Alkohollagsutredningen fastslog att lånen kan bedömas från fall till fall inom ramen för den normala tillståndsprövningen. Men flera av de kommuner som Accent har pratat med gör ingen närmare bedömning av de volymmål som satts upp för krögaren när han lånat pengar av ett bryggeri.

– Vi tittar inte på volymerna på någon detaljnivå, då ska det vara något väldigt exceptionellt. Vi tittar så att de har fått pengar på legal väg och att de har pengar att bedriva verksamheten, säger Lena Barrow i Gävle kommun.

Krog skulle sälja 65 procent mer än tidigare ägaren
I vissa fall nekas krögaren serveringstillstånd på grund av bryggeriavtalet. En krogköpare i Södertälje skulle låna strax över en miljon av Carlsbergs bryggerier. För att betala tillbaka skulle han sälja 52 000 liter starköl per år i fem år. Den tidigare ägaren hade sålt 31 422 liter på ett år. Försäljningen skulle alltså öka med 20 500 liter per år, 65 procent. Om den nya ägaren överträffade målen skulle han få en bonus i form av större rabatter på varje såld liter. Men om han sålde mindre än 42 400 liter per år, 20 procent under det som avtalats, skulle Carlsberg ha rätt att häva avtalet.

Tillståndsenheten i Södertälje avslog ansökan om serveringstillstånd på grund av de orimliga volymmålen och att restaurangägaren i sin beroendeställning till Carlsberg kunde antas bortse från kraven på måttfullhet vid alkoholserveringen. Krögaren överklagade till Länsrätten i Stockholm som gjorde samma bedömning som tillståndsenheten.

Men att bryggerierna skulle pressa krögare att sälja så mycket alkohol som möjligt håller Henric Byström som är pr-chef på Carlsberg i Sverige inte med om.

– Det finns inget som gör att vi vill trycka på eller skruva upp volymerna som det ibland pratas om, det skulle skada oss, både vårt rykte och ekonomiskt. Vi går in med öppna ögon och beräknar volymerna konservativt. Vi vill inte ha några glädje­kalkyler i den enkla mekaniken att vi vill ha pengarna tillbaka. Sedan finns det säkert enskilda fall där det inte blivit bra.

Enligt honom skulle de helst slippa låna ut pengar.

– Det är inget självändamål för oss att agera bank men som branschen ser ut har vi tagit en roll för att hjälpa restauratörerna, säger han.

Joanna Wågström

Lånet ledde till lagbrott. Läs mer.

 .

Mer från Accent