Ungefär tio procent av alla misstänkta rattfyllerister hävdar när de tas av polisen att det är efter själva olyckan eller bilfärden som de druckit alkohol. Enligt Göran Sydhage, vd för Motorförarnas Helnykterhetsförbund, MHF, rör det sig om flera tusen förare per år som på detta sätt menar att de ”eftersupit”.
– ”Jag blev så stressad av det som hände att jag drack lite”, säger de. Och det gör de fast polisen och kanske också andra vittnen är på plats, säger Göran Sydhage.
Ett av de mer kända rättsfallen är den före detta EU-parlamentarikern och miljöpartisten Per Gahrton som 2008 frikändes för rattfylleri av Kristianstads tingsrätt som menade att det inte gick att utesluta eftersupning. 2015 hävdade Per Gahrton samma sak när han stoppades i sin bil med 1,89 promille alkohol i blodet. Den gången motbevisades han av åklagaren och dömdes till två månaders fängelse för grovt rattfylleri.
Enligt Göran Sydhage är eftersupning lätt att bevisa om polisen tar upprepade urinprov.
– Då har personen en stigande alkoholkurva. Men att göra det tar en massa resurser, både av polisen och Rättsmedicinalverket. Om någon erkänner på plats, men sedan ändrar sig i rätten och hävdar eftersupning, då har polisen inte gjort kontrollerna. Och enligt svensk rättspraxis ska det vara ställt utom allt rimligt tvivel att du är skyldig, säger han.
För medlemmarna i MHF är det en viktig fråga att täppa till det här kryphålet i lagen. De har samlat in 7 963 namnunderskrifter som Göran Sydhage nyligen överlämnade till Justitiedepartementet. Det MHF önskar är en lag liknande den som funnits i Norge i femtio år.
– Där finns ett förbud mot att dricka alkohol under sex timmar efter en trafikincident som kan bli föremål för utredning. Gör du det blir det rattfylleri. Det är en icke-fråga där, säger Göran Sydhage.
Tidigare har det funnits enighet över partigränserna om att åtgärda det här juridiskt, och frågan utreddes 2015 på riksdagens uppdrag.
– Utredaren kom fram till att man kan göra det, men avrådde från det, säger Göran Sydhage.
Morgan Johansson, som var justitieminister även då, kommenterade 2015 till SVT att ”Den lagtekniska möjligheten som vi ville se fungerar nog tyvärr inte.”
Men nu lyfter alltså MHF frågan igen genom namninsamlingen.
– Nu ska vi komma in med argument till departementet och då hoppas jag att vi har en ingång till en förändring, säger Göran Sydhage.
Vill du läsa mer om alkohol och andra droger? Prenumerera kostnadsfritt på Accents nyhetsbrev och få veckans nyheter direkt i din mejlbox:
»