Johanna Thede, 33 år, jobbar som art director, men hennes stora hobby är att sprida inspiration kring alkoholfria drinkar. Hon driver Instagramkontot Mocktailbaren och på senaste tiden har hobbyn tagit steg mot att bli lite mer professionell. Hon blir inbjuden att gästa olika barer, anlitad på företagsevent och är engagerad i rörelsen kring nyktra fester och klubbar i Göteborg där hon bor.
– För mig har det blivit en grej att skapa drinkar som kommer så nära originalet med alkohol som möjligt. Det finns olika synsätt kring det och i vissa kretsar är det ett no no. Har man haft ett beroende kan smaken trigga igång hjärnan. För mig är det inte så. Jag vill ha en riktigt god Gin Tonic utan alkohol. Och jag vill att folk som dricker ska känna att mina drinkar är tillräckligt bra, säger hon.
Vägen till ett liv i balans där fritiden ägnas åt att vara mocktail-influencer har gått via ett osunt förhållande till alkohol. Var och när det gick snett är lite svårt för Johanna att peka på. Men hon odlade ett beteende som kom att kretsa alltmer kring fest och alkohol.
– Jag var väldigt positiv till fest och jag ansågs vara rolig på fest. Min paroll var ”Jag bangar aldrig ett party”. Men det fanns liksom inget stopp. När festen var slut ville jag fortsätta. Jag ville alltid ha mer.
Till en början var det inget direkt problem – hon hade kul och många andra hon umgicks med gillade också att festa. Men när Johanna, som är nykter sedan drygt två år, ser tillbaka på den här tiden är det tydligt att alkoholen ofta stod i centrum för henne. En filmkväll med te och kaffe hade gjort henne på dåligt humör.
– Jag hade en konstant oro för att alkoholen skulle ta slut. Därför hade jag alltid med mig ganska mycket vin till en fest. Nu kan jag se att vissa saker jag gjorde inte var riktigt normala. Som att jag hanterade ett bråk med min dåvarande sambo genom att börja dricka vin vid 10-tiden. Vi skulle ha grupparbete hemma hos mig samma dag och när mina pluggkompisar kom en stund senare hade jag redan druckit ett glas vin. Det utvecklades till en dagfest. Tänk att ingen sa till.
De lite mer allvarliga problemen kom i samband med att Johanna blev utbränd av sitt jobb. ”Ta ett glas vin och slappna av” var rådet hon fick av många. Och det låg ju nära till hands för någon som redan hade ett gott öga till till flaskan.
– Jag mådde inte alls bra. Det blev som en katalysator. När stressen ökade drack jag mer för att stänga av. I dag vet jag att det sämsta man kan göra i den situationen jag var i är att dricka alkohol.
Johanna blev sjukskriven på grund av stress. Samtidigt ökade hennes drickande så pass mycket att hon själv började inse att hon hade problem.
– Jag bestämde mig för att jag måste ta tag i mitt drickande. Jag tror att många kan känna igen sig i känslan av misslyckande när man försöker sluta men det inte går. Jag kände bara skam. Det var verkligen svart på vitt att jag hade ett problem eftersom jag inte kunde göra något åt det.
Det var en ganska mörk period som präglades av rädsla och maktlöshet.
– Jag insåg att jag var alkoholist eftersom jag inte klarade inte av att sluta. Jag misslyckades på jobbet och jag kände att nu skulle jag inte ens vara rolig på fest som hade varit min grej. Jag bara grät och grät. Det var en personlig kris.
Under året som följde försökte Johanna dra ner på drickandet utan att sluta helt. Hon tänkte att om hon höll det till helgerna var det kanske ingen fara. Det funkade inte. Hon kunde vara på krogen och köpa en alkoholfri öl och passa på att beställa en shot i smyg när kompisarna inte såg. Men hon kom till en punkt när hon kände att det fick räcka och började berätta om problemen för sin psykolog och några vänner.
– Jag hade börjat gå på lite AA-möten redan men kände inte att det riktigt var min grej. En vän tipsade om Nordhemskliniken. Sen jag var där första gången den 26 november 2023 är jag nykter. De har varit helt otroliga och jobbar enligt tanken att den dagen en person kommer dit, den dagen ska man få hjälp. Motivationen kan vara borta nästa dag.
Förändringen var inte jättejobbig att genomföra. Många saker var positiva ganska direkt. Ingen stress kring att fixa mer alkohol, mindre trött och bättre psykiskt mående. Men det innebar också en identitetskris. Partytjejen som älskade bubbel – vem var hon nu?
– Jag bestämde mig för att inte låta alkoholen bestämma vad jag skulle göra. Eftersom jag kände mig färdig med alkoholen var det inga problem att gå ut och festa utan att dricka. Det handlade om att skifta fokus från alkoholen till att umgås med vännerna jag var ute med.
Vad har ändrats när du går ut nykter?
– Jag har märkt att folk som dricker verkar nöja sig med drickandet som aktivitet när de är ute. Jag har börjat uppskatta att gå till ställen där vi också gör något samtidigt som vi umgås. Det blir roligare för mig och inte tråkigare för vänner som dricker. Så slipper jag att samtalen går i cirklar ju senare på kvällen det är. Det är ganska tråkigt att bara sitta och prata med folk som blir fulla.
Hur ser du på alkoholnormen i samhället nu när du inte dricker?
– Jag är nog den sämsta nyktra alkoholist som finns för jag tycker att alkohol är toppen för dem det inte ställer till problem för. Men samtidigt är det synd att normen finns där för när man tar bort alkoholen inser man att det finns så mycket roligt man kan göra som inte är att bara sitta och dricka.
Som sagt har Johanna inte valt bort uteliv och intresse för dryck – nu alkoholfri sådan.
– Jag vill inte ändra min person bara på grund av det här. Jag är fortfarande en partytjej med bra koll på dryck och blev så jävla trött på det alkoholfria utbudet på krogen. Ingen ska säga till mig vad jag kan göra så jag bestämde mig för att visa att man kan göra lika goda drinkar utan alkohol som med.