1965

I Accents allra första nummer toppas förstasidan av nyheten att 30 ungdomar (de yngsta 22 år) ska rekryteras och utbildas på Tollare folkhögskola för uppdrag inom fredskåren i Etiopien och Zambia hösten 1965. Meningen är att de ska arbeta som lärare inom snickeri och mureri. Insatsen debatteras livligt i Sverige. Bland annat höjs kritiska röster som varnar för att fredskårens arbete ska ”komma att utmärkas av av förhållandet rik givare – fattig mottagare” och därmed ”ett icke önskvärt välgörenhetsförhållande.”

En av kritikerna är journalisten Marianne Höök som i Veckojournalen skriver att ”Med välgörenhet har inga sociala missförhållanden lösts.” I Accentredaktionens avslutande kommentar konstateras dock att ”med tillförsikt, entusiasm och förväntan följer ej minst svensk folkrörelseungdom fredskårens framväxt.”

I ett debattinlägg på samma förstasida efterlyser Harry Östlund en vidgad kulturdebatt. Han skriver att man inte får stanna vid enskildheter som mellanölsfrågan, och att ”Nykterhetsrörelsens gläfs och bett i hasorna verkade snarare pådrivande än hindrande”, eftersom mellanölets vänner redan från start varit fixerade i sitt ställningstagande och aldrig varit intresserade av en debatt. På förstasidan finns också en uppmaning att delta i ”den lekande lätta semestersysselsättningen Rally Accent”, där de tävlande under semesterresan ska samla tio kontrollmärken och därmed utlovas chansen att vinna fina priser.

”En folkrörelse som är gammal nog att ha en egen historia, har därmed också en psykologisk belastning.” Så inleds Accents första ledare, som i nästa mening fastslår att därmed följer en skyldighet att emellanåt nollställa sig själv och självkritiskt granska de egna metoderna och argumenten. Slutklämmen lyder: ”Accent är ett uttryck för den svenska nykterhetsrörelsens vilja att söka sig nya vägar och mer rationella arbetsformer.”

1966

”Bobadilla luktar illa”… ”Club Nett luktar svett”. Så inleds ett stort uppslaget reportage skrivet av 15-åriga Nanette Pettersson, som debuterar som reporter i Accent nr 6, 1966. Under rubriken ”Pop, mellanöl och fräckisar ger ’atmosfär’ åt ungdom på källarklubbar i Gamla stan”, berättar hon om en lördagskväll i huvudstaden där ”Hundratals av innerstadens och förorternas ungdomar driver omkring i gränderna.”

I en mindre artikel varnas för ”Kafferepssedernas förskjutning mot ’vinrep’”, samt ”sedernas förlängning – alkoholism bland hemmafruar”. Under den i varje nummer återkommande vinjetten ”Slagrutan” uppmanas läsaren att tänka om: Det finns anledning att ompröva begreppet levnadsstandard, som har fått en mycket materiell innebörd och därför ofta mätes i bilar, lustjakter, pälsar, smycken och dylikt.”

1975

UNF:s, Ungdomens nykterhetsförbund, mellanölsrazzia visar att det är fritt fram för underåriga att köpa mellanöl i 61 av de 77 besökta butikerna. Trots att den tidigare frivilliga 18-årsgränsen för inköp numer är lagstadgad är det fortfarande illa med efterlevnaden. UNF:s förbundssekreterare Sven-Erik Alfredsson kräver, med hela nykterhetsrörelsen bakom sig, kraftfulla åtgärder – sänkt alkoholhalt, eller ännu hellre att mellanölet slopas helt. Året därpå beslutar riksdagen, med knapp majoritet, att öl med högre alkoholhalt än 2,8 viktprocent (motsvarande dagens 3,5 volymprocent) inte får säljas i butik efter den 30 juni 1977. En seger för nykterhetsrörelsen som drivit frågan i mer än ett decennium.

1975 utropas som det första internationella kvinnoåret av FN, och sedan dess har också den 8 mars officiellt firats som den internationella kvinnodagen. Det ger inget omedelbart genomslag i Accent, i tidningen syns och hörs främst män. I en kort artikel i nr 2, rapporteras dock att IOGT-NTO i Lidköping ”hyllar det internationella kvinnoåret på sitt eget vis”, ur texten:

”Vid årsmötet beslöt man att befria damerna från den så kallade serveringskommittén. Istället valdes enbart herrar till denna av hävd typiskt kvinnliga arbetsuppgift. Om ordningen skall återgå till det normala när kvinnoåret är till ända framgick inte av förhandlingarna.”

I nr 19 samma år är toppnyheten att en dr H David Archibald från ett alkoholforskningsinstitut i Kanada framför att alkohollagstiftningen måste bygga på vederhäftig forskning: ”I dag är det alltför mycket som sker på känn eller på grundval av tro”, säger han. I samma utgåva rapporteras också att IOGT-NTO:s verksamhet vid Lotteribyrån i Mölnlycke (i dag Miljonlotteriet) ökar och att den nu, ”efter noggranna undersökningar”, fått en egen dator!

1984

”Grattis till guldet Gunde!” utropar Accent på förstasidan i nr 4, 1984. Mamma Gunnel Svan uppges också jubla hemma i Dala-Järna. Enligt artikeln är det hon som först tagit med sonen till juniorföreningen, därefter till UNF, och sedan anmält honom som medlem i IOGT-NTO. Gunde föreslås bli Årets UNF:are.

I nr 12–13 ges utrymme åt att IOGT-NTO och Blå bandet är bekymrade över att konsumtionen av vin har ökat och gör gemensam sak, och på Folknykterhetens dag drar den folkkära artisten och nykteristen Tjadden Hällström stor publik i de norra delarna av landet.

Accent tar också upp frågan från arga medlemmar om IOGT-NTO:s informationschef Kalle Gustafsson ”tappat förståndet” genom att ge sig på drottning Silvia. Frågan har sin upprinnelse i att en tonåring kontaktat Aftonbladets lokalredaktion i Jönköping, dit bland andra kungaparet bjudits in för att fira Jönköpings jubileum. Pojken har uppgett att de skålande gästerna som syntes i tv lett till att hans pappa fick ett återfall i sin alkoholism. När Aftonbladet så vänder sig till Kalle Gustafsson och efterfrågar IOGT-NTO:s kommentar är hans svar att IOGT-NTO inte ställer andra krav på kungahuset än på andra kändisar. Nämligen att de måste försöka leva upp till kravet att vara goda föredömen.

Detta leder till en helsida i Aftonbladet med bilder på ett drickande kungapar och rubriken ”Ta ert ansvar! IOGT-bas till storms mot kungaparet.” Nyheten får stort genomslag – också i övriga nordiska länder. Till Accent säger Kalle Gustafsson att han ”tröstar sig med att Aftonbladets upplaga snart är så liten att tidningen måste läggas ned.”

Samma år uppmärksammas också på ledarplats den sydafrikanska apartheidpolitiken och Accent uppmanar till bojkott: ”Alla som verkligen erkänner att alla människor, oavsett ras och hudfärg är lika värda, bör driva sin egen bojkott och inte köpa sydafrikanska varor.”

1995

Accents läsare har ända sedan tidningens start uttryckt att de vill läsa om ”helnyktra människor som lyckats”. I tidningen börjar också utrymme ges för reportage om människor som har haft alkoholproblem och som tagit itu med dem. En folkkär artist som väljer att framträda är Ulf Larsson, programledare i populära tv-programmet Söndagsöppet, som på mittuppslaget ”talar ut om spriten och tv-karriären”:

”Jag trodde jag kunde sluta när som helst. Men till slut inrättade jag arbetstiden efter öppettiderna på Systembolaget. Ett möte fick inte hålla på längre än till klockan fem för då skulle jag inte hinna dit.”

I nr 5 satsar Accent på att i ett tema lyfta jämställdhetsfrågan inom nykterhetsrörelsen, och frågar i rubrikform varför det inte finns fler kvinnor i IOGT-NTO:s beslutande organ. IOGT-NTO tar fram organisationens första jämställdhetsplan som omfattar hela förbundet. Och i bildreportaget Ohämmat nykter berättar kvinnor från olika delar av rörelsen om ”sina njutningar och berusande upplevelser.”

I nr 12 uttalar sig en ung Leif G W Persson om det starka sambandet mellan alkohol och våld, och en av tidningens reportrar gästar Tallmogården för att på plats undersöka ”om det där med grönsaker kan vara något?”

Samma år föreslår förbundsstyrelsen att IOGT-NTO i framtiden ska heta enbart IOGT. När hundratals medlemmar tar chansen att ringa Accents telefonväkteri för att ge sin åsikt i frågan går telefonerna heta. En klar majoritet av de som ringer vill ha det kortare namnet, men många svar visar att frågan är känslig: ”Byter vi namn går jag ur – ett namnbyte måste vi vänta med en generation”, säger medlemmen Margareta Nordin från Göteborg, och uppger att hon ”är född i ett NTO-hus.”

I nr 14–15 uppmanas läsarna att rösta in nykterister i det stundande EU-valet, och presenterar också de nyktra kandidaterna.

2006

I ett reportage berättas om de hemlösa barnen i Sverige och vi får följa ”David” som berättar om sin uppväxt på välfärdens bakgård. Att det finns så många som 2 000 hemlösa barn i landet beror, enligt Charlotta Holm på Stockholms Stadsmissionen, på att socialtjänsten saknar barnperspektiv. Under året publiceras flera socialreportage, bland annat om knarket i en småstad och om hemlösa på Paris gator, men läsaren hittar också många artiklar om mer allmänna ämnen som till exempel fågelskådning, om den världskände fotografen Lennart Nilsson och ett stort bildreportage från Gotska Sandön.

2010

I årets första nummer förklaras att ”Rysslands krig stavas alkohol”, men läsaren hittar också en guide till hur man påverkar på nätet med hjälp av sociala medier. Samtidigt pågår en intensiv utveckling med att bygga upp den dagliga nyhetsbevakningen på den egna webbplatsen accentmagasin.se. Under åren fram till i dag ökar tyngdpunkten på webben och Accent anställer sin första digitalredaktör.

I dag finns Accent förutom på papper och webb, även på Facebook, Twitter och Youtube, och på accentmagasin.se kan besökaren även hitta rörliga bilder som bonusmaterial. Inför kongressen 2015 publicerade Accent en serie intervjuer under vinjetten Snack med Accent.

Det här är medlemmen 1965 och 2015

Nästan 50 år senare görs en liknande undersökning av YouGov – och skillnaderna mellan dåtidens och nutidens medlemmar är i många avseenden stora. Inte minst vad gäller ålder; medlemmarna har blivit allt äldre. Geografiskt har det dock inte hänt så mycket.

Genomsnittsmedlemmen bor fortfarande oftast på landet eller på mindre orter.

1965 var Medelåldern 30–32 år Fler män än kvinnor. 3 av 4 medlemmar i NTO tre år eller längre. 1 av 4 medlemmar i NTO mer än 25 år. 45 av 100 medlemmar gifta och av dem hade hälften ett eller två barn. De flesta medlemmar från landsbygd eller mindre tätort. 2015 är Medelåldern 60+ (cirka 65–70 procent är mellan  70 och 90 år). Fler kvinnor än män. 7 av 10 medlemmar i IOGT-NTO mer än 10 år. De flesta medlemmar från landsbygd eller i mindre tätort.