Nyktert engagemang

Därför sviker unga nykterhetsrörelsen

Unga dricker allt mindre alkohol jämfört med tidigare generationer – men allt färre engagerar sig i en nykterhetsorganisation. Kim Fagerholm har undersökt varför.

Svenska ungdomars alkoholkonsumtion är historiskt låg visar undersökningar. Ändå tappar nykterhetsrörelsen medlemmar.

– För mig är det en sådan paradox. Jag ville ta reda på hur det går ihop, säger Kim Fagerholm, på Motorförarnas helnykterhetsförbunds ungdomsorganisation MHF-ungdom.

I rapporten Varför unga nykterister inte organiserar sig inom nykterhetsrörelsen har hon intervjuat hundra 20-25 åringar, som inte dricker alkohol, och som inte är engagerade i nykterhetsrörelsen sedan tidigare.

Resultatet visar att ”nykterist” tidigare varit ett mervärde som man skapat en gemenskap kring. Men att det idag snarare är ett livsstilsval som unga inte nödvändigtvis upplever att de måste bekräfta med ett medlemskap i en nykterhetsorganisation.

– Som en kille som bor i stadsmiljö sa: ”Vad ger det mig? Jag behöver inte betala medlemsavgift för att beställa alkoholfritt på krogen”, säger Kim Fagerholm.

På frågan om varför de engagerar sig i andra föreningar, exempelvis idrottsklubbar, var svaret att det är svårt att spela fotboll med sig själv – och då finns ett tydligt syfte med medlemskapet. Men fler hade svårt att se vad de fick ut för mervärde av en nykterhetsorganisation.

– En ung tjej sa att hon var både vegan och nykterist, men hon behövde inte vara med i ”veganernas vänner” bara för det. Däremot följde hon många sidor på sociala medier för att få tips och inspiration om veganism. Det tyckte jag var klockrent i hur man ser på det. Man hittar sin nisch, och engagerar sig på nätet, men organiserar sig inte genom att gå på möten.

Många av de Kim Fagerholm intervjuade förknippade nykterhetsrörelsen med personer som haft alkohol- eller andra drogproblem, och ifrågasatte om de skulle känna tillhörighet i en sådan grupp.

– Det är en intressant tanke för nykterhetsorganisationer att diskutera tror jag – är vi till för alla, eller för de som tidigare haft beroendeproblematik? I så fall kanske vi måste tänka på att verka mer inkluderande? säger hon.

En intervjuperson hade tidigare varit medlem i en nykterhetsorganisation, men lämnat, delvis för att han ansåg att nykterister hade en dålig attityd mot personer som dricker.

”De som dricker två-tre gånger per år är varken välkomna bland nykteristerna – där blir de dömda, men inte heller bland de som dricker regelbundet – där blir de istället tjatade på.”

Kim Fagerholm

– Han sa: ”Om man bara dricker två-tre gånger per år, var det som om man är sämre än andra. Sånt gillar inte jag”. Det var många i enkäten som sa att de bara dricker 1-2 gånger per år, och beskrev det som att de varken är välkomna bland nykteristerna – då blir de dömda där, men inte heller bland de som dricker regelbundet – där blir de istället tjatade på, säger Kim Fagerholm.

Kim Fagerholm hoppas att studien ska användas som underlag för diskussioner i nykterhetsrörelsen, för att utveckla organisationen.

– Många yngre upplevde att äldre i organisationer har svårt att överlåta makt till de unga. Om de unga har åsikter, kan det bli avfärdat som gnäll, säger hon.

Däremot verkar ungas samhällsintresse inte ha minskat, men engagemanget ser annorlunda ut och fler engagerar sig exempelvis via Internet istället för att gå på möten.

–  Titta bara på klimatrörelsen och hur många som intresserat sig för de frågorna de senaste åren. Men de är inte organiserade så som det alltid varit, efter ekonomiska bidrag. Det kan vara värt att tänka på, säger Kim Fagerholm.

Mer från Accent