Svenska föreningen för alkohol- och drogforskning, SAD, brukar varje höst anordna en tvådagarskonferens där forskare kan mötas och ta del av varandras arbete. I år bjuder föreningen av pandemiskäl istället in till SAD-talks, små korta seminarier där forskare och kliniker presenterar ett aktuellt projekt.
– Tanken är att visualisera vad som pågår i forskningssverige, säger föreningens ordförande Anders Hammarberg när han hälsar välkommen till det första webbinariet.
Martin Kåberg, överläkare och medicinskt ansvarig för Stockholms sprututbyten, är dagens presentatör. Han redovisar en ny studie om hur drogbruket förändrats bland deltagarna i sprututbytet under pandemin.
– Vi var nyfikna på hur gruppen påverkats av pandemin. Deras uppfattning om vad covid-19 är, vilken kunskap de har om hur man skyddar sig, och framför allt hur det förändrar utnyttjandet av sprututbytet. Dessutom hade vi möjlighet att testa dem för antikroppar, så då tittade vi på det också, säger Martin Kåberg.
”Många av våra deltagare är i riskgrupp på grund av såväl fysiska som psykiska sjukdomar, sociala problem och hemlöshet.”
Martin Kåberg
Stockholms sprutbyte har ungefär 1 800 besökare per år. Det gör sammanlagt omkring 25 000 besök på ett år.
– Många är i riskgrupp, dels på grund av droganvändning, men också för att många har såväl fysiska som psykiska sjukdomar. Och dessutom ofta sociala problem och hemlöshet, som kan påverka möjligheten till social distansering och möjlighet att sköta sin hygien.
Antalet besök under årets första tio månader var ungefär lika många som samma tid förra året. Däremot var antalet utdelade sprutor fler i år, 350 under årets första jämfört med 242 förra året.
– Det har varit lite av en strategi när vi har varit tvungna att glesa ut antalet besök. Vad gäller antalet nålar har vi gått från 277 förra året till 418 per person.
Fler har också fått Naloxon i år jämfört med i fjol. Antalet överdoser har inte ökat, och inte heller verkar det som att fler har avstått från att ringa ambulans.
– Lite oväntat har vi sett att det verkar vara färre avlidna i år, säger Martin Kåberg.
Under början av 2020 var antalet besökare fler än förra året, men efter pandemins utbrott minskade antalet.
– Hade inte pandemin kommit hade vi antagligen haft fler besök i år än förra året. Nu ligger det på ungefär samma nivå.
Intressant är att antalet besökare som injicerar heroin minskade dramatiskt efter mars.
– Anledningarna kan vara flera. Det var svårt att få tag på heroin, priset steg och kvaliteten blev sämre. Gruppen som använde heroin sökte sig till andra källor, de sökte sig oftare till LARO-behandling, eller bytte till att injicera amfetamin istället.
Kunskapen om corona-viruset var ganska god i gruppen.
– Majoriteten, 93 procent, visste att det var en droppsmitta, 65 procent kände till riskfaktorer, och 85 procent rapporterade att de hade en egen riskfaktor, vanligen rökning.
”31 procent tror att droger har en skyddande effekt.”
Martin Kåberg
Som skyddande faktorer rapporterade 88 procent ökade hygienrutiner, 75 procent social distansering och 51 procent munskydd.
– Men intressant var att 31 procent uppgav att droger har en skyddande effekt. Främst var det amfetamin de trodde skyddade mot viruset, säger Martin Kåberg.
Riskbeteendet ändrades inte nämnvärt under pandemin.
– 85 procent uppgav att de hade tillräckligt med nålar och sprutor. 20 procent hade fått tag på sprutor på annat sätt, och fem procent hade delat spruta med någon annan oftare än vanligt under pandemin. Å andra sidan hade 85 procent inte delat spruta med någon under hela perioden.
Förekomsten av covid-19 var inte alls högre i gruppen, tvärtom.
– Jag hade en föreställning om att den här gruppen skulle vara mer exponerade, men i själva verket ligger de lägre än andra. I juni så låg helt friska blodgivare dubbelt så högt som de vi testade.
Vad det beror på går inte att säga säkert.
– Men de åker inte kollektivt när det är mycket folk och vistas inte långa tider på en arbetsplats. De bor inte heller i större familjer och vistas mycket ute, säger Martin Kåberg.