Därför hårdsatsar länet nu på en forskningscirkel, för att stoppa trenden och utveckla det förebyggande arbetet.
Maribel Basualdo Raneskog, Länssamordnare Alkohol, Narkotika, Dopning, Tobak och Spel (ANDTS), berättar för Accent att forskningscirkeln består av 23 nyckelpersoner från länet. Det handlar om allt från kommunal personal som har en strategisk roll, personer som arbetat inom Socialtjänsten, representanter från Länsnykterhetsförbundet, till personer som arbetar inom hälso- och sjukvården.
– Det är en rätt brokig skara – och det har varit vår ambition, att få mer tvärsektoriella områden. De ska inte jobba för nära varandra. Vi tänker att frågan kräver olika perspektiv, säger Maribel Basualdo Raneskog.
I januari höll gruppen sitt första möte och projektet kommer att fortgå hela 2020, då man sammanställer arbetet i en rapport. Gruppen leds av forskaren Jenny Rangmar, verksam vid Göteborgsregionen FoU i Väst. Representanter från åtta kommuner inom Västra Götaland deltar i cirkeln. Under mötet fick deltagarna formulera vad de ville undersöka vidare i sin kommun.
– Det handlade om allt från att se över vårdkedjan i sin region – var brister det, var behöver vi stärka upp? Till att fördjupa sig ytterligare i drogvaneundersökningen som genomförs i skolorna vartannat år, säger Maribel Basualdo Raneskog.
Andra personer i forskningscirkeln ville undersöka ANDTS-arbete på skolschemat. Redan idag står det i läroplanen att sådant arbete ska ingå, men enligt Maribel Basualdo Raneskog anser deltagande folkhälsostrateger att skolans ANDTS-arbete är godtyckligt.
– Det beror ofta på om de har en engagerad lärare eller inte, eller vad läraren tolkar in i uppdraget. Därför pratade personer under forskningscirkelns första möte om man kan göra något mer hållbart så att skolorna får mer lik ANDT-undervisning, säger hon.
Men attityder är svåra att ändra på. Det är det tröga, långsiktiga arbetet som inte ger omedelbar utdelning, enligt Maribel Basualdo Raneskog. Och tanken är att de med hjälp av deltagande forskare ska få hjälp att göra resultatet mätbart, så de ser om arbetet gjort skillnad.
– Vår avsikt är inte att drämma denna rapporten på bordet framför skoleleverna själva. Vi tror att föräldrar är en viktig målgrupp för oss.
Hon säger att om man ser till andra kampanjer som gått ut på att föräldrar exempelvis inte ska bjuda på vin hemma, så har man vänt den trenden tack vare forskning.
– Nu tänker vi likadant: Vilka står ungdomarna närmast och kan påverka? Föräldrarna. De måste visa vilka förväntningar de har på sina ungdomar, då kan vi åstadkomma en attitydpåverkan tror jag.