Flera kända svenskar, som bland andra Ellen Bergström, Elaine Ekswärd och Adam Thulin, har berättat om hur de missbrukat ADHD-medicin. Enligt en holländsk studie förändras hjärnan av ADHD-medicin. Men det är inte skäl till att sluta skriva ut läkemedlet säger Sven Bölte, professor i barn- och ungdomspsykiatrisk vetenskap vid Karolinska institutet.
– Studien manar till försiktighet eftersom vi inte vet exakt hur läkemedlet påverkar hjärnor individuellt, och framför allt inte långsiktigt. Hjärnans funktion påverkas, och det är ju syftet med att ta medicinen från första början. Läkemedlet ska stimulera hämmande processer så att personen kan få bättre kontroll över sin uppmärksamhet, sina impulser och sin aktivitetsnivå, säger han.
Det är svårt att studera långsiktiga effekter eftersom många inte tar sin medicin, eller gör det oregelbundet.
– Det är vanligare att man avbryter eller missar sin medicinering än att man övermedicinerar. Omkring åttio procent som svarar väl mot medicinering mot ADHD, tjugo procent gör det inte.
– Vanliga bieffekter är sömnproblem, huvudvärk, ont i magen, minskad aptit, eller att man känner sig påverkad på något sätt. Ofta går det att reglera genom att anpassa dosen. Det finns sällsynta, mer allvarliga bieffekter och kontraindikationer som läkare måste utesluta, som hjärtfel och högt blodtryck.
Sven Bölte anser inte att det är ett problem att allt fler får diagnosen ADHD.
– Det är ungefär de siffror man kan vänta sig. Däremot är det ett överfokus på läkemedelsbehandling. Det har framför allt att göra med att medicinen är effektiv och förhållandevis billig. Och för patienten krävs det bara att man kommer ihåg att ta en tablett, och de måste inte gå till en mottagning.
Han betonar att det alltid förespråkas andra interventioner görs tillsammans med läkemedel. Till dessa hör psykopedagogik, användning av kognitiva hjälpmedel, rätt bemötande, och att skapa en anpassad miljö så att patienten kan fungera bättre och få en rättvis chans.
– Det är det som håller i längden. Man har sett att träning med vuxna och lärare i barndomen gör stor skillnad, och egen träning i vuxen ålder. Det hjälper personen att förstå sig själv bättre och få ordning på sitt liv.
Det finns en risk att människor missbrukar sin ADHD medicin, den önskade effekten av medicinen kan också försvinna om man överdoserar, påpekar Sven Bölte.
– Då övergår den medicinska effekten till berusning. I Sverige har vi ändå ganska bra koll på hur mycket medicin som skrivs ut. De som ligger i farozonen för missbruk kan också få ett annat läkemedel som inte är centralstimulerande.
Han anser att det finns mycket utvecklingspotential i skolorna.
– Det finns en lag för att inkludera barn med olika diagnoser i skolan, men det krävs ju att det finns utbildad personal och att man prioriterar det arbetet.
Det rapporteras om långa köer till Barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, samtidigt som antalet ADHD-diagnoser ökar. Sven Bölte tror att det kan förklaras med att människor inte får rätt insatser och därför söker vård flera gånger.
– Om man bara utreder och inte hjälper kommer man ingen vart, och då kommer köerna fortsätta att växa. Jag tror att det har att göra med att många politiker inte förstår det här området. Det finns till exempel en tanke om att någon är utredd eller diagnosticerad kommer allt lösa sig, men det är ju då det stora arbetet börjar. Människor får också en förväntan om att de ska bli förstådda och få hjälp.
Missbruk av ADHD-medicin är inte ett utbrett problem enligt Sven Bölte.
– Det är enstaka individer som missbrukar sin medicin men i allmänhet kan man se att läkemedelsbehandling minskar risken för senare missbruk, olyckor och att hamna i kriminalitet.