För två år sedan utsåg den norska regeringen en kommitté som skulle reformera landets narkotikapolitik. Användning och innehav av olagliga droger för personligt bruk skulle överföras från den rättsliga sektorn till hälsovården. Det vill säga: behandling skulle prioriteras framför straff.
Strax före jul lämnades rapporten över till landets hälsominister, som då kallade det för ”en historisk dag för norsk drogpolitik”.
I utredningen föreslås att personer som ertappas med en begränsad mängd narkotika inte döms till straff utan istället deltar i en rådgivning för sitt bruk.
Anne Line Bretteville-Jensen, forskare på Folkhälsoinstitutet, är en av de som kritiserar flera punkter i rapporten. För Accent berättar hon att ett av problemen med den offentliga utredningen är att man inte gör skillnad mellan narkotikamissbrukare och de som använder droger rekreativt i mindre skala.
– De allra flesta som brukar narkotika har inte behov av någon behandling. Det låter fint att säga att vi ska gå från straff till behandling, men all behandling i Norge är baserad på frivillighet och det måste ske med samtycke. De flesta som använder narkotika rekreativt vare sig önskar, eller är i behov av, behandling. Därför kommer lite att ske för dessa personer, mer än att de illegala substanserna de har på sig blir beslagtagna och att de får gå på rådgivning hos kommunen, säger Anne Line Bretteville-Jensen.
Rusreformen handlar inte om total avkriminalisering av narkotika. Grövre narkotikabrott föreslås fortfarande vara straffbara. I utredningen har man definierat hur stora sådana straffria narkotikadoser ska vara och föreslår 15 gram för cannabis, och 5 gram vardera för heroin, kokain och amfetamin.
Anne Line Bretteville-Jensen menar att nivåerna som föreslagits är relativt höga. Och ett av de största problemen är att man i rapporten förutsätter att användningen inte kommer att öka. Enligt henne måste man även öka de förebyggande och skademinimerande insatserna för att hålla bruket på en låg nivå – det kan inte bara kan ersättas av behandlingsstrategin.
– Dessutom har de inte beskrivit några ökade kostnader för en sådan politik, trots att de puttar över problemet till hälsosektorn istället för rättsväsendet, säger hon.
Den politiska splittringen i Norge har ställt till det för den så kallade ”Rusreformen”, sedan högerpopulistiska Fremskrittspartiet, Frp, valde att lämna regeringen i januari.
Nu är partierna inte längre överens om narkotikareformens detaljer. Både FrP och Kristelig Folkeparti, KrF, är kritiska till delar av reformen. KrF är fortfarande med i regeringen tillsammans med statsminister Erna Solbergs Høyres. På den rödgröna sidan väntas stöd för reformen från alla partiet förutom Centrumpartiet, rapporterar NRK.
Målet är att Rusreformen ska införas före nästa val till Stortinget, år 2021.