Hur ser svenska poliser på de olika åtgärder som erbjuds personer som är beroende av droger, till exempel sprututbyte och så kallad laro, läkemedels-assisterad behandling vid opioidberoende? Det har forskare från Malmö Universitet undersökt genom att intervjua 19 Malmöpoliser som jobbar med narkotikabrott.
– I andra länder har man sett hur poliser i vissa fall motarbetat skadebegränsande insatser. Vi ville se hur det ser ut i Sverige och få ett polisperspektiv på frågan, säger Johan Nordgren, lektor i socialt arbete vid Malmö Universitet.
Resultatet överraskade honom.
– Jag blev förvånad över att de var så positiva till skadereducerande åtgärder, som sprututbyte och LARO. De vi intervjuade vill inte dela ut böter till personer med beroende. Poliserna såg ingen som helst nytta med det. De ser brukarna som sjuka med tillräckligt stora problem, som de inte vill bidra till att förvärra, säger han.
”De intervjuade poliserna vill stoppa nyrekryteringen och få bort droger från ungdomsmiljöerna.”
Johan Nordgren
Enligt de intervjuade lägger polisen hellre fokus på unga, rekreationssanvändare och langare.
– De intervjuade poliserna vill stoppa nyrekryteringen och få bort droger från ungdomsmiljöerna. Man kan nästan säga att polisen jobbar med två olika strategier. De unga vill de rapportera så att det kommer till socialtjänstens och föräldrarnas kännedom. Därför vill de inte heller avkriminalisera eget bruk.
Mot beroende droganvändare är strategin en annan.
– De säger att ingen har någon nytta av att de rapporterar brott nummer hundra på samma person. Alla känner ändå redan till deras problematik. Polisen anser i stället att ansvaret för de utsatta personerna är andra myndigheters och vill hellre köra dem till vården.
De intervjuade säger också att de håller sig borta från sprututbytesmottagningen.
– Polisen kunde ju stå där och plocka in varenda en, men de håller sig därifrån. De säger ”Vi ska inte vara där och störa deras verksamhet.” Bara om personalen kallar åker de dit.
En enda intervjuad var skeptisk till laro.
– Och då var det egentligen inte verksamheten utan läckaget som gjorde att personen uttryckte tveksamhet.
”Om en patient upprepade gånger säljer sin medicin så ingriper de, men helst kör de personen till psykiatrin eller något härbärge.”
Johan Nordgren
Läckage är också det som kan få polisen att ingripa.
– Om en patient upprepade gånger säljer sin medicin så ingriper de, men helst kör de personen till psykiatrin eller något härbärge.
Poliserna är även positiva till naloxon.
– De ville gärna få tillgång till naloxon själva, även om det fanns en viss osäkerhet om hur det ska användas. Än så länge är det inte möjligt eftersom man inte kan få ett recept utskrivet på läkemedel som är avsedda för någon annan.
Johan Nordgren påpekar att resultaten inte behöver gälla för alla poliser överallt.
– De vi intervjuade är alla verksamma i Skåne. Här har vi till exempel haft sprututbyte längre än i övriga landet och kanske närheten till Danmark spelar roll. I en annan studie vittnade personal på sprutbytet om att poliser från andra delar av landet, som stationerades i Malmö under flyktingvågen 2015, hade en annan syn, säger han.
Även nyutexaminerade poliser kan behöva ”läras upp” enligt de intervjuade.
– De förklarade att när de gör tillslag mot en lägenhet så måste inte allt göras ”by the book”. Det är bättre att fokusera på stöldgods och inte alltid ta de droger man hittar, eftersom den som blir av med narkotikan då bara gör ett nytt inbrott och köper nya droger.
”De intervjuade var öppenhjärtiga och brydde sig mycket, både om förstagångsanvändarna och de mer utsatta brukarna.”
Johan Nordgren
Han säger att studien var bland de roligare att göra.
– De intervjuade var öppenhjärtiga och brydde sig mycket, både om förstagångsanvändarna och de mer utsatta brukarna. De berättar hur de sätter sig med dem, exempelvis efter ett gripande, och försöker hitta sätt att hjälpa dem.
Studien är publicerad i tidskriften International Journal of Drug Policy.