I december 2019 presenterade Socialstyrelsen utvärderingen Ändringar i lagen om utbyte av sprutor och kanyler – förslag till systematisk och samordnad uppföljning av sprututbytesverksamhet i Sverige.
– Det är mycket positivt att Socialstyrelsen tar ytterligare steg till ett systematiskt utvärderings- och uppföljningsarbete gällande sprutbyten, säger Peter Moilanen, Narkotikapolitiskt center.
Av utvärderingen framgår att sedan Lagen om utbyte av sprutor och kanyler trädde i kraft den 1 mars 2017 har antalet regioner som inrättat mottagningar för sprutbyten ökat från 8 till 16 (av totalt 21 sjukvårdsregioner i Sverige).
Regionerna Dalarna och Gävleborg har fattat beslut om att införa sprutbyten under 2020. Värmland, Västernorrland och Västmanland anger svårigheter att finna lämplig lokal, och att det saknas beslut gällande sprutbytesverksamhet.
– En förutsättning för bra vård i landet är att den är likvärdig. Att verksamheten skyndsamt byggs ut att omfatta alla regioner är därför nödvändigt, säger Peter Moilanen.
Det främsta målet med verksamheten är att begränsa smitta och smittspridning. Men den ska också fungera som en ingång för en utsatt grupp i samhället och etablera kontakt, erbjuda hälsoråd och stöd, samt motivera till frivillig vård och behandling för missbruk eller beroende.
2016 deltog 3 190 personer i Sverige i sprutbytesprogram. 2018 deltog 3 756. Att ökningen är så pass blygsam förklaras av Socialstyrelsen med att många av de nya verksamheter som startat efter att lagen förändrades dels är små, dels inte hunnit komma igång med verksamheten.
40–80 procent av deltagarna uppges ha en pågående kontakt med socialtjänsten.
2017 sänktes åldersgränsen för att delta från 20 år till 18 år. Skälet var att tidigt kunna påverka unga människors riskbeteende och förebygga blodburna infektioner. Utvärderingen visar dock att få 18-19-åringar deltagit: 8 personer 2017 och 12 personer 2018.
ASI, Addiction Severity Index, visar att den vanligaste registrerade åtgärden för personer som injicerar droger är stödboende/boende. Även stödjande samtal och 12-steg är vanliga åtgärder.
Enligt ASI-data uppger 80 procent av männen i Skåne att de aldrig delat spruta, jämfört med 69 procent i övriga landet. Även bland kvinnor i Skåne är det en större andel som uppger att de aldrig har delat spruta, 74 procent, jämfört med 56 procent i övriga landet. Region Skåne har mer än 30 års erfarenhet av arbete med sprutbyte och och har verksamheter på fyra platser, vilket i utvärderingen anges som en tänkbar förklaring till skillnaderna.
– Även om huvudsyftet är att förhindra smitta blir det intressant framöver att se hur många av klienterna som via kontakt med mottagningarna söker sig till behandling och i slutänden blir drogfria. Samt hur verksamheten bidrar till att minska narkotikarelaterad dödlighet, säger Peter Moilanen.
Socialstyrelsen initierar nu ytterligare tre åtgärder för att förbättra verksamheten:
• Att kravet att endast personer som anses bosatta i landstinget (det landsting där de vistas) ska få delta i verksamheten med utbyte av sprutor och kanyler tas bort.
• Att underlätta rapportering för verksamheterna och för att informationen i verksamhetsberättelserna ska bli mer jämförbar och strukturerad. Socialstyrelsen har utformat en elektronisk mall där data kan rapporteras strukturerat och enhetligt till Inspektionen för vård och omsorg, IVO. Rapporterna ska utgöra underlag för systematisk och samordnad statlig uppföljning av sprutbytes-verksamheterna.
• Att genom årliga seminarier skapa en plattform för informationsutbyte mellan berörda myndigheter, verksamhetsföreträdare och brukare. Detta i syfte att utveckla och förbättra den systematiska uppföljningen av, och sprida kunskap om, sprutbytes-verksamheten.