Det är Svenska Dagbladet som tagit del av statistik över inläggning för slutenvård senaste decenniet. Utvecklingen är oroande.
Under 2013 vårdades 1 869 ungdomar i åldersgruppen för psykisk störning orsakad av droganvändning, jämfört med 871 personer år 2004 (+107 procent).
– Så gott som alla droger ökar känsligheten för att insjunka i en psykotisk episod. Jag tycker att vi har en tendens att underskatta betydelsen av droganvändning när man talar om unga och psykisk ohälsa, säger Göran Rydén, verksamhetschef för Norra Stockholms psykiatri, till SvD.
Även antalet psykoser – förändrad verklighetsuppfattning, vanföreställningar, höra röster, känna sig hotad – ökar också bland unga. 2013 vårdades 541 unga i Sverige för diagnosen, medan 387 tio år tidigare (+25 procent).
Psykiatrichefen Göran Rydén ser att fler unga patienter som läggs in har rökt cannabis och spice, men även en kombination av andra droger. Yngre är mer känsliga för droger.
En inventering som mottagningen gjort av omkring 300 patienter som nyligen insjuknat visade att flera var unga och i den gruppen hade cirka 40 procent en missbruksproblematik som kan bidra till att förvärra symtomen.
– Att drabbas av psykos är en förfärligt skrämmande upplevelse. Många upplever det som väldigt ångestdämpande och kan bli traumatiserande för livet. Ju yngre personerna är, desto sämre rustade är de för att möta den här påfrestningen, säger Göran Rydén.
Han intervjuas och utvecklar resonemangen i SR P1 Morgon, där även Tomas som började använda droger som tolvåring medverkar och såg hur flera bekanta som missbrukade hamnade hos psykvården.
Även Maria Ungdomsmottagning i Stockholm märker av psykiska problem bland sina unga besökare.
– Många ungdomar mår psykiskt dåligt, har depressioner och ångest. Men vi får även in mer akuta psykotiska tillstånd, i några fall hänvisar vi vidare. Droger förvärrar dessa problem helt klart, säger Juan Siguroa, överläkare på Maria Ungdom, till Drugnews.
Alkoholpåverkade intagningar har minskat, medan ungdomar påverkade av cannabis har ökat till mottagningen.
SvD:s siffror är hämtade ur Socialstyrelsens statistikdatabas från patientregistret. Statistiker och kvalitetssäkrare för där är Anders Jakobsson. Han menar att det finns risk för underräkning om bara personer med huvuddiagnos som lagts in i slutenvården tas med.
– Sannolikt är det fler unga med drogproblem som som inte kommer med, exempelvis de i öppna vården, privata behandlingshem och de som inte alls får hjälp, säger han till Drugnews och menar att det är ”lätt att köra fel” i statistikdjungeln.
Sambandet mellan cannabisanvändning och ökad risk för psykisk ohälsa är väl kända. En svensk långtidsstudie bland mönstrande män visade att bland de som rökt drogen ofta som unga drabbades fler senare i livet av schizofreni.
Även i flera andra länder har antalet personer som söker vård för cannabisrelaterade problem ökat.
Enligt en ny brittisk studie med deltagare i södra London kan rökning av cannabis med högre rushalter (exempelvis skunk) kopplas till upp vart fjärde fall (24 procent) av förstagånginsjuknade i psykossjukdomar. De som rökte drogen regelbundet hade fem gånger högre risk och bland de som rökte i helger var det tre gånger vanligare att drabbas, jämfört med kontrollgruppen (läs mer i Independent eller Lancet-studien).