Drogtester i skolan

Drogtester ska vara frivilliga

Slumpvisa drogtester på skolor blir allt vanligare. Men åsikterna om lämpligheten går isär.

Staffan Hübinette har i många år varit lärare i socialpedagogik och drogprevention på IOGT-NTO:s folkhögskola Tollare. Han har jobbat med frågan om drogtester på svenska skolor sedan mitten av 1990-talet och var med och startade projektet Narkotikafri skola år 2008. Periodvis har det varit ett kontroversiellt ämne och flera myndigheter har uttalat sig i frågan. Men idag har slumpmässiga drogtester på svenska gymnasieskolor blivit allt vanligare.

– Det juridiska läget är glasklart. JO (Justitieombudsmannen) beslutade 2010 att slumpvisa drogtester är förenligt med lagen förutsatt att de är frivilliga och att frivilligheten kan säkerställas, säger Staffan Hübinette.

Skolinspektionen har tidigare hävdat att det inte går att säkerställa att testet är helt frivilligt.

– Men det har de fått backa på. JO menar att testningen kan genomföras frivilligt. 

För att säkerställa frivilligheten säger Skolinspektionen att både vårdnadshavare och elev ska ge sitt medgivande till slumpmässiga drogtester vid läsårets början. Vid provtagningstillfället ska eleven informeras om att testet är frivilligt och det ska gå att säga nej utan att det får några konsekvenser. 

Foto: Maria Hansson

– Men det finns två konsekvenser som även Skolinspektionen tycker är okej. Det ena är om omständigheterna kring eleven gör att skolan känner sig skyldig att enligt lag göra en orosanmälan till socialtjänsten. Det andra är att skolan gör en riskbedömning och kommer fram till eleven till exempel inte får framföra fordon eller maskiner, om det ingår i utbildningen, säger Staffan Hübinette.

Däremot får en elev inte stängas av från teoretiska moment för att ha vägrat drogtest eller efter att ha testat positivt. Undantaget är om eleven uppvisar ett beteende som stör undervisningen.

Efter en juridiskt trevande start och studieresor till USA startade Riksförbundet narkotikafritt samhälle, RNS, på Staffan Hübinettes initiativ projektet Narkotikafri skola 2008.

– Det ledde till att jag fick en förfrågan från ett gymnasium i Nässjö om att komma och föreläsa. De beslutade sedan att införa drogtester och blev därmed vårt pilotfall.

När gymnasiet i Nässjö drog igång drogtester 2009 väckte det Skolinspektionens uppmärksamhet. Skolan JO-anmäldes, men fick året därpå rätt av JO. I dagsläget känner Staffan Hübinette till ett 60-tal gymnasieskolor som använder sig av drogtester.

– Det vi gjort sedan dess är att utveckla en fungerande modell med säker provtagning och ett omhändertagande perspektiv. 

”Skolorna är inte vana att jobba systematiskt så vi har inte hela bilden än.”

Staffan Hübinette

När han blickar framåt vill Staffan Hübinette se att skolorna blir bättre på att rapportera in data från sina drogtester. I dagsläget vet han vare sig hur många test som genomförs i Sverige eller hur vanligt det är att elever testar positivt. Det gör det svårt att utvärdera om drogtesterna har någon förebyggande effekt på elevernas drogkonsumtion.

– Skolorna är inte vana att jobba systematiskt så vi har inte hela bilden än. Men när man pratar med skolorna så säger de att det är ganska få test som är positiva. De flesta positiva tester får man genom att testa elever som det finns en oro kring.

I Sverige finns inga större studier gjorda kring vilken effekt drogtesterna har, men de forskare som tidigare uttalat sig i frågan har överlag varit kritiska, främst utifrån stöd av amerikanska studier.

– De studierna är upplagda på ett sätt som skiljer sig väldigt mycket mot hur det ser ut på de svenska skolorna. Där har man haft externa provtagare och de har inte haft några samtal med eleverna innan, säger Staffan Hübinette.

”Det är otroligt kroppsligt inskränkande för en ung person.”

Filip Nyman

Kritik mot slumpmässiga drogtester i skolan kommer också från Ungdomens nykterhetsförbund UNF, som anser att drogtester kränker elevernas integritet.

– Det är otroligt kroppsligt inskränkande för en ung person som kanske aldrig ens kommit i kontakt med droger, säger Filip Nyman, ordförande för Ung­domens nykterhetsförbund, UNF.

Att testa och erbjuda hjälp till en enskild elev som har problem ser han däremot inget fel i. Men överlag tror han mer på en systemförändring med fler vuxna i skolan för att komma tillrätta med narkotika.

– Vi tror snarare att det behövs fler lärare, kuratorer och elevassistenter i skolan som kan upptäcka när en elev använder droger eller mår dåligt. Det är personer som tenderar att sticka ut, och det finns andra bitar att titta på än ett drogtest, säger Filip Nyman.

”Det är inte som att man tar fram pottan och tvingar eleven att kissa inför skolsköterskan.”

Staffan Hübinette

Staffan Hübinette tror att många som tycker att drogtester är integritetskränkande har en felaktig bild av hur provtagningarna går till.

– Det är inte som att man tar fram pottan och tvingar eleven att kissa inför skolsköterskan. Det föregås av mycket dialog och information.

I den modell som Narkotikafri skola använder är testet oövervakat. Ingen följer med eleven in på toaletten.

– Då kan man säga att det finns en risk för manipulation. Men testet är ju oannonserat och det är svårt att tänka att en elev går runt med fejkad urin på sig hela veckorna.

Staffan Hübinette säger att många elever han pratat med upplever den slumpvisa drogtestningen som mer rättvis än när man testar en enskild elev som man fattat misstankar om.

– Ett drogtest är per definition ett integritetsingrepp. Men det är det även att blåsa i ett alkolås på lastbilen på fordonsprogrammet. Men där är alkotestet ett villkor för att delta i undervisningen, vilket Skolinspektionen säger att drogtester inte får vara, säger han.

Mer från Accent

Accent använder cookies i syfte att förbättra sajtens innehåll och funktionalitet. Läs mer om hur vi använder cookies och hanterar personuppgifter.

Läs mer